Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Försvarsövningen Aurora 17 på Gotland med militär från Sverige, USA, Frankrike, Finland och Estland. Svenska luftvärnsförband ska försvara sig mot attacker från amerikanska stridshelikoptrar. Arkivbild.

Oro för luftvärnskostnad

Sverige ska köpa in ett nytt luftvärn med medellång räckvidd. Oro finns för att pengarna inte räcker utan att andra försvarssatsningar drabbas.

Ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd anses väsentligt för Sveriges säkerhet. Det nuvarande robotsystem 97 skulle till exempel inte klara att stoppa ryska Iskanderrobotar.

I regeringens senaste försvarsöverenskommelse med Moderaterna och Centern i augusti står att anskaffningen inleds snarast och fullföljs under 2021–2025.

Regeringen vill nu i budgetpropositionen ha ett bemyndigande av riksdagen att få besluta om inköp av luftvärn.

Stora inköp

Försvarsutskottets Allan Widman (L) tycker att det är svårt att ge ett sådant bemyndigande.

- Vi har inte något som helst grepp om vilka kostnader det här innebär och vi vet heller inte vilka konsekvenser det får för annan verksamhet, säger han.

Widman påpekar att Försvarsmakten även till exempel ska börja köpa in den nya modellen av stridsflyget Jas Gripen och en ny ubåtsmodell.

Liberalerna står inte bakom den blocköverskridande försvarsöverenskommelsen eftersom man anser att försvaret inte får tillräckligt med pengar.

Moderaternas försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark vill ha det nya luftvärnet på plats så snabbt som möjligt, men är också oroad för att pengarna inte räcker.

- Det får inte leda till att vi skjuter bort andra projekt och då krävs det, menar vi, nya pengar och det har vi i vår budgetmotion för 2018–2020, säger han.

Kunde inte svara

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) kom till riksdagens försvarsutskott på torsdagen för att bland annat informera om processen för inköp av nytt luftvärn. Han kunde dock inte svara på vilket det blir, vad det kan kosta eller när köpet ska göras.

Att regeringen ändå begär ett bemyndigande tycker inte han är konstigt.

- Vi måste ha bemyndigande för att kunna göra en skarp anskaffning. Det är kutym när det gäller större upphandlingar av strategisk betydelse, säger Hultqvist.

Han lovade att informera utskottet löpande så fort det finns ny information.

- Vi avser att jobba med detta så fort vi kan, säger försvarsministern.

Riksdagen ska ta beslut om bemyndigande den 7 december. Det ska inrymmas i en investeringsram för Försvarsmakten på 78 miljarder kronor 2019–2020.

Vill ej vara stoppkloss

Trots oron kan Liberalerna och Moderaterna tänka sig att ge ett bemyndigande om regeringen senare kommer tillbaka till riksdagen och redovisar totalkostnader och eventuella konsekvenser för andra delar av försvarsmakten.

- Vi vill inte på något sätt utgöra en stoppkloss, säger Wallmark.

Centern hänvisar till att dialog med regeringen pågår.

Affären bereds på Försvarets Materielverk. Det är främst två system man tittar på, amerikanska Patriot eller fransk-italienska Samp/T.

Svenska Dagbladet uppger att tidigare beräkningar visar att kostnaderna enbart för att förse en av två luftvärnsbataljoner med det nya systemet skulle uppgå till 10–12 miljarder kronor.