Operationer ställs in och väntetider ökar i pandemin

Pandemin har fått stora effekter på den övriga vården och antalet sjukhusbesök, behandlingar och väntetider. Antalet operationer minskat med en femtedel mellan mars 2020 och januari 2021. Det framkommer i en ny rapport från Socialstyrelsen.

ANNONS
|

Vi har fortfarande en mycket hög smittspridning i Sverige även om den minskar något och värst är det i den lägsta åldersgruppen mellan 0 och 19 år. Med en incidens på 659 fall per 100 000 personer över en 14-dagarsperiod ligger vi också i Europas toppskikt vad gäller smittspridning.

Britta Björkholm, avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten, uppmanade därför på tisdagens myndighetsgemensamma träff till att fortsätta hålla sig till de råd och rekommendationer som alla vid det här laget borde kunna rabbla i sömnen.

Kommer inte smittotalen ner får det konsekvenser på flera områden. Dels får det betydelse för när Sverige kan öppna upp i gen och dels får det stor effekt på vården, som fortsatt är mycket hårt belastad av covid-19.

ANNONS

Bland annat har planerad vård fått skjutas upp under hela pandemin och under tisdagen presenterade Socialstyrelsen en analys över hur covid-19 påverkat antalet sjukhusbesök, behandlingar och väntetider sedan pandemin startade.

Färre operationer

En av de tydligaste slutsatserna är att genomförda operationer minskat med en femtedel mellan mars 2020 och januari 2021 om man jämför med samma period ett år tidigare.

– Sjukvården har visat en stor förmåga att ställa om men samtidigt har antalet besök och behandlingar inom den specialiserade vården minskat och väntetiderna har ökat, sa Natalia Borg, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Att besöken minskat kan enligt Natalia Borg förklaras med att behoven minskat och att patienterna fått en annan typ av vård, men väntetiderna har samtidigt ökat och allt fler väntar nu längre än vårdgarantin på 90 dagar.

Omkring hälften av alla som väntade på en operation i början av året fick vänta längre än vårdgarantins gräns. Omsatt i antalet patienter var det 55 680 patienter som väntat längre än 90 dagar.

– Det finns ett uppdämt behov sedan tidigare. Sannolikt kommer den tredje vågen att försvåra återhämtningen och behoven kommer att ackumuleras vilket i sin tur leder till ytterligare längre väntetider, konstaterade Natalia Borg.

Britta Björkholm, avdelningschef, Folkhälsomyndigheten vid tisdagens myndighetsgemensamma presskonferens på Folkhälsomyndigheten.
Britta Björkholm, avdelningschef, Folkhälsomyndigheten vid tisdagens myndighetsgemensamma presskonferens på Folkhälsomyndigheten. Bild: Carl-Olof Zimmerman/TT
ANNONS