I norra Syrien strider den kurdisk-arabiska styrkan SDF för att driva ut den sunniextremistiska rörelsen Islamiska staten (IS) från al-Raqqa, den syriska kronjuvelen i IS självutropade kalifat. Flera misstänkta IS-anhängare från Norden, däribland Sverige, har gripits av den kurdiska YPG-milisen, som ingår i SDF, enligt uppgifter till SR Ekot.
De gripna uppges befinna sig i Rojava, ett område i norra Syrien med kurdisk administration.
- Jag vet att det finns IS-terrorister som har tagits tillfånga av SDF i Raqqaområdet. Det är flera nationaliteter, men jag har inga uppgifter om det finns svenskar bland dem, säger Azad Heyderi, svensk talesperson för det lokala styret i Rojava och SDF, till TT.
Oklar juridik
Omkring 300 personer har rest från Sverige för att strida för våldsbejakande islamistiska grupper i Irak och Syrien, enligt Säkerhetspolisen. Majoriteten har anslutit sig till IS. Svenska IS-anhängare som grips i Syrien kan inte räkna med konsulär hjälp från en svensk utlandsmyndighet, enligt utrikesdepartementet.
- Om en svensk medborgare reser till en krigszon, trots avrådan, är våra möjligheter att utföra de konsulära uppgifter som vi ska göra ytterst begränsade, precis som våra kontakter med syriska myndigheter, säger Gunnar Vrang på UD:s presstjänst.
Varken UD eller Säpo vill eller kan bekräfta eller dementera uppgifterna om de gripna. Säpo vill inte heller svara på hur myndigheten ser på svenska IS-anhängare som grips i Syrien eller Irak eller vilken lagstiftning som gäller.
Enligt Heyderi pågår diskussioner i Rojava om gripna IS-anhängare.
- Det råder delade meningar om huruvida de ska ses som krigsfångar eller inte. Vi behandlar de enligt Genèvekonventionen, men det som är problematiskt är att de är internationella terrorister och att det inte finns någon stat som tar sig an dem.
Krigsfångar är en juridisk term som bara är tillämplig i krig mellan stater, vilket gör att gripna IS-anhängare ur juridisk synvinkel inte kan vara krigsfångar, enligt Mark Klamberg som är docent i folkrätt vid Stockholms universitet. Om eventuella gripna svenskar släpps fria, utan att lagföras i Rojava, har de rätt att återvända till Sverige.
Svårt att dömas
I Sverige diskuteras huruvida deltagande i strid för eller deltagande eller medlemskap i en terroristorganisation ska kriminaliseras, men det har inte blivit lag än. Det räcker inte heller att bara ha åkt ner till Syrien för att strida i konflikten för att fällas, åklagaren måste även visa att syftet med resan har varit att antingen begå eller förbereda en terrorhandling.
- Om det exempelvis går att binda dem vid eventuella krigsförbytelser, terrorism eller motsvarande, så kan de dömas för det. Men så länge de inte kan knytas till något specifikt brott så kan de inte dömas här i Sverige, säger Klamberg.
Syriska demokratiska styrkorna (SDF) har sedan de bildades för något år sedan blivit en nyckelspelare i kriget mot den terrorstämplade sunniextremistiska rörelsen Islamiska staten (IS) i norra Syrien.
I SDF ingår tiotusentals soldater från främst kurdiska och arabiska grupperingar. Ryggraden utgörs av den kurdiska YPG-milisen, som är den väpnade grenen av Demokratiska unionspartiet (PYD).
USA stödjer SDF i kampen mot IS. Turkiet ser däremot YPG som en syrisk förlängning av Kurdistans arbetarparti (PKK) som kämpar för självständighet i Turkiet. PKK är terrorstämplat av EU och USA, men Turkiet har inte lyckats övertyga sina allierade i väst att betrakta YPG på samma sätt. Ankara har länge varnat för de kurdiska styrkornas territoriella framsteg i norra Syrien.
Källa: AFP, BBC