Näl räknar med 500 fler igångsättningar per år på förlossningen

Risken att barn dör i magen ökar när förlossningar sätts igång i vecka 42. Forskningsresultatet har gjort gravida oroliga och ett par sjukhus har redan ändrat sina rutiner. På Näl avvaktar man ännu, men förbereder sig ändå på att kunna hantera många fler igångsättningar än tidigare.

ANNONS
|

Under hösten har det rapporterats i flera medier om konsekvenserna av de sena igångsättningarna av gravida kvinnor i Sverige. Startskottet gick i september när TV4-programmet ”Kalla fakta” kunde rapportera att preliminära resultat i en stor svensk studie visade att risken att barnet dör i magen ökar om kvinnan får vänta till vecka 42 innan förlossningen sätts igång (så kallad induktion).

LÄS MER: Emmys bebis dog i magen: "Jag bara skrek"

Sex barn dog i gruppen som sattes igång i vecka 42, medan inga barn dog i gruppen som sattes igång i vecka 41. Detta gjorde att studien, med namnet SWEPI, avbröts i förtid. 15 svenska förlossningskliniker deltog i studien, vars syfte var att ta reda på vilken vecka som är bäst för barn och mamma att starta förlossningen. Ett av dem var Näl i Trollhättan.

ANNONS

– Den avslutades ganska abrupt och till en början fick vi inte reda på varför, säger Lilian Olsson Fors, avdelningschef för NU-sjukvårdens obstetriska mottagning.

Inväntar nya rekommendationer

En graviditet varar normalt 40 veckor, men runt 20 procent av de gravida går över tiden. Det finns inga nationella riktlinjer i Sverige för när en förlossning ska sättas igång, men den gängse rutinen på sjukhusen runt om i landet är att sätta igång förlossningen i vecka 42.

Enligt TT har förlossningsavdelningarna i Dalarna och Uppsala redan infört nya rutiner med tidigare igångsättningar under 2019 och några andra regioner är på gång med nya riktlinjer i början av 2020. I Västra Götaland avvaktar man ännu i frågan. Lilian Olsson Fors berättar att regionen håller på med en egen analys, en så kallad HTA-analys, där övriga studier kring igångsättning gås igenom. Man inväntar också nya nationella rekommendationer, som väntas vara klara i mars.

Resultatet av studien och uppmärksamheten som följt har skapat oro bland gravida, något som också har märkts av på Näl, där fler gravida vill få en igångsättning tidigare än vecka 42.

– Absolut. Den mediala uppmärksamheten har ökat oron väldigt mycket. Det senaste har det varit flera som nämnt att de sett Kalla faktas program, säger Lilian Olsson Fors.

ANNONS

Hon vill understryka att även om skillnaden mellan grupperna var stor, så är risken att en graviditet slutar med att barnet dör väldigt liten. På Näl förlöser man runt 3 500 barn per år. Enligt Lilian Olsson har i genomsnitt 13 barn per år dött i graviditetsvecka 22 och framåt under de senaste tio åren.

– Det är ju förstås otroligt tragiskt och ledsamt för varje person det drabbar. I vår värld skulle vi önska att inget barn dör, säger hon.

Försöker möta ökad oro

För att möta den ökade oron under tiden man väntar på nya rekommendationer, har en tilläggspolicy istället införts på förlossningsavdelningarna i Västra Götalandsregionen: De kvinnor som känner stor oro kan få en remiss till obstetriska mottagningen i vecka 41. Då bedöms både kvinnans och barnets status och de blivande föräldrarna får information om för- och nackdelar med igångsättning.

– Debatten handlar om de tragiska fallen, men vi har också att handskas med de problem som igångsättningar kan innebära. Kroppen är inte riktigt beredd och då kan det bli ett långdraget förlossningsförlopp och större risk för instrumentella förlossningar, där det slutar med sugklocka eller kejsarsnitt. Det är också en större grupp som är missnöjda med upplevelsen av förlossningen, bland de som blivit igångsatta, säger Lilian Olsson Fors.

ANNONS

Runt 500 fler igångsättningar på Näl

Eftersom mycket pekar på att det kommer bli nya rekommendationer håller regionen nu på att förbereda och planera för att säkert och kontrollerat kunna utföra många fler igångsättningar. På Näl uppskattar man att antalet igångsättningar kommer att bli runt tio fler per vecka, alltså drygt 500 fler per år, när rutinen blir vecka 41 istället för 42.

Lilian Olsson Fors konstaterar att fler igångsättningar innebär att förlossningsvården behöver mer resurser. Sjukvården har därför förberett för att be om mer pengar i budgeten, ett så kallat ordnat införande.

– Dels ökar mottagningsbesöken för bedömning om igångsättning, dels blir det ett ökat vårdbehov för kvinnan på förlossningen. Det kan också innebära mer eftervård på BB, säger Lilian Olsson Fors.

ANNONS