Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Strömstads Tidning
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Socialminister Annika Strandhäll ser en risk att misstroendevotum mot statsråd blir vanligare.

Ministrar oroar sig för fler misstroendevotum

Regeringen oroas över risken att misstroendeförklaringar kan bli allt vanligare. Statsvetare tonar däremot ned risken.

"Oansvarigt och oseriöst" var ord som ekade från S-ministrarna för att beskriva synen på Alliansens hot. Statsminister Stefan Löfven (S) var själv märkbart irriterad vid gårdagens presskonferens när han kommenterade Alliansens beslut om att begära misstroendeförklaring mot tre statsråd, vilket tvingade fram en regeringsombildning. S-företrädarna ville att Alliansen åtminstone hade väntat in konstitutionsutskottets granskning innan man tog till misstroendeförklaring.

"Oerhört skarpt verktyg"

Riksdagen har bara röstat om misstroendeförklaring vid sju tillfällen, alla har röstats ned. Däremot fanns en majoritet i riksdagen 1988 mot Anna-Greta Leijon som, innan den blev verklighet, tvingades bort.

Enligt Annika Strandhäll finns det i regeringen en oro över att man kan står inför ett paradigmskifte inom svensk politik, där misstroendeförklaring blir ett vanligare vapen att ta till, när det ska användas för statsråd som "allvarligt brustit i sitt ämbete".

- (Man) kan konstatera att efter tsunamin så riktades inget misstroende mot något statsråd, att jämföra med situationen vi har nu, där det inte ens är klarlagt, säger hon.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) är inne på samma linje liksom justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S).

- Det här är något helt nytt. Jag tror att det är hetsporrarna i Alliansen som fått bestämma, och då kan det bli så här tokigt, säger Johansson.

Kan bli krångligt

Marja Lemne, doktor i statsvetenskap och universitetslektor vid Södertörns högskola, säger att man måste skilja på konstitutionsutskottets granskning och en misstroendeförklaring.

- Det finns inget som säger att man ska ha konstitutionsutskottets granskning först, säger hon och tillägger att det är en märklig diskussion.

Hon säger att det kan bli vanligare med misstroendeförklaringar mot statsråd, speciellt eftersom landet numera ofta styrs av minoritetsregering. Och det kan bli krångligt för regeringen om misstroendeförklaringar fortsätter att hagla det sista året före valet.

- Då blir det en fara, men inte för att Alliansen en gång använt sig av storsläggan, säger hon.