Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Sri Lanka drabbas hårt av översvämningar, som förväntas bli kraftigare på grund av klimatförändringarna. Arkivbild. Bild: Eranga Jayawardena / TT

Miljögrupper ger rika länder klimatansvar

Rika länder måste ta ett större ansvar för klimatarbetet och även hjälpa fattigare länder. Det är huvudbudskapet när miljöorganisationer från utvecklingsländer samlas vid COP25.
– Kina är ett särskilt problem, anser biståndsminister Peter Eriksson (MP).

Konsekvenserna av dagens klimatförändringar slår hårdast mot jordens fattiga länder. De saknar dessutom resurser att hantera konsekvenserna av torka, översvämningar och extrema väderhändelser. Trots det fortsätter industriländerna att lägga mer pengar på fossila bränslen och på att bygga nya kolkraftverk än på att hjälpa fattiga länder att förebygga konsekvenserna av klimatförändringarna.

Har historiskt ansvar

FN:s Gröna klimatfond, som instiftades 2014, har hittills dragit in betydligt mindre pengar än man från början räknade med.

– Att ersätta oss för skador och förluster är inte någon form av bistånd, utan industriländernas ansvar. De har ett historiskt ansvar. Det måste vara helt klart, säger Hemantha Withanage, ordförande för organisationen Central for Environmental Justice i Sri Lanka.

Sveriges biståndsminister Peter Eriksson (MP), som är på plats i Madrid för att delta i möten och seminarier om biståndets roll i klimatarbetet, håller med om grundproblemet. Men han ser ingen anledning att ändra principen för finansiering.

– Det vi försöker säga från EU och Sverige är att lösningen inte är en ny fond. Vi har redan utvecklingsfonden och den gröna fonden. I stället handlar det om att få in mer pengar och att använda pengarna mer effektivt.

Behövs ingen ny fond

När det gäller den gröna klimatfonden tycker han att den efter förhållandena trots allt har vuxit bra, även om den inte nått upp till den nivå som länderna kommit överens om.

– Det gjordes en ny finansieringsomgång nu, där Sverige och en rad andra länder fördubblade sina anslag. Problemet är att oerhört viktiga länder som USA och Australien har valt att stå utanför. Men trots det lyckades vi få samma storlek på finansieringen som under första omgången, det är en oväntat bra effekt, säger Peter Eriksson.

Ett land som sticker ut under förhandlingarna om bistånd är Kina, som fortfarande klassas som ett utvecklingsland inom Parisavtalet.

– Kina är ett särskilt problem. De är i dag den överlägset största orsaken till att utsläppen fortsätter att öka i världen, och de investerar fortfarande i kolkraftverk. Trots det, och trots att de i dag är ett av de rikaste länderna, vill de behandlas som om de vore ett utvecklingsland. Från svensk sida anser vi att de numera måste betraktas som ett utvecklat land, säger Peter Eriksson.