Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/3

Möbelrenoverare uppmärksammas på kvinnodagen

Det är som på en födelsedagsmorgon utanför sovrummet, fastän lunchtid på Grebbestads folkhögskola. Tissel, tassel, smygande fötter, tårtkartong och blommor.

Nu är det inte födelsedag utan dagen före Internationella Kvinnodagen och inte en familjeöverraskning utan Centerpartiet i Tanum som ska överraska Johanna Norderby med sin traditionella uppvaktning av en kvinna som tjänar som förebild.

Roger Wallentin, Berit Karlsson, Berit Carlsson, Karin Gustafsson och Margreta Nilsson är ute en dag i förväg för att få fatt i årets mottagare av utmärkelsen, Johanna Norderby.

Hon går vävkursen här på folkhögskolan och bör finnas i vävlokalerna en bit upp i huset, enligt uppgift. Men säker kan man inte vara när det handlar om överraskningar.

Vi smyger uppför trapporna, låter hissen stiga, tar av blompapper, packar upp diplom. Anette Hansson från folkhögskolan bistår.

Så tågar den lilla delegationen in bland vävstolarna. Johanna är där. Längst bort vid fönstret väver hon på ett blått tyg till en stol från sent 1800-tal.

Hon blir, som meningen är, mycket överraskad när Roger Wallentin stegar fram med diplomet, som förkunnar att hon uppmärksammas för att hon är "en driven, kreativ företagare, en stark kvinna som är en förebild för oss alla."

Företaget finns hemma på Nordby utanför Fjällbacka och det hon är kreativ med är renovering av gamla möbler. Att vi befinner oss i vävsalen på folkhögskolan beror på att hon kompletterar sitt möbelkunnande med textilkursen. Att hon väver på ett stolstyg är alltså ingen slump.

– Det här med att renovera gamla möbler ligger rätt i tiden. Det är miljötänkande och kulturbevarande, säger Roger Wallentin.

Johanna Norderby ser sig om, medan Margareta Nilsson packar upp tårtan.

– Jag är nog fortfarande litet chockad. Att ingen alls har skvallrat! säger hon.

Företaget startade med en gammal fåtölj i mormors och morfars lada, berättar hon. Den skulle slängas men Johanna bad att få den, gjorde iordning den och gav den till mormor och morfar i julklapp.

I stort sett är hon självlärd, men hon har gått folkhögskolans grundkurs i trä också, den passade till möbelintresset.

– Jag gillar riktigt gamla möbler, gärna från slutet av 1800-talet och tycker om att arbeta varierat, säger hon.

Vid det här laget finns ett rätt stort lager som väntar på kreativa händer. Hon får gamla möbler och hon gillar att fynda dem på loppis. På sikt kan hon tänka sig att renovera upp dem och sälja vidare, men än så länge består verksamheten av uppdrag från olika håll. Det började med släkt och vänner, fortsatte med frisören och grannarna. Djungeltelegrafen går.