Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Seniorprofessor i statsvetenskap Sören Holmberg medverkade i SVT:s valvaka under söndagskvällen tillsammans med sin kollega Henrik Ekengren Oscarsson.  Bild: Anders Wiklund/TT
Seniorprofessor i statsvetenskap Sören Holmberg medverkade i SVT:s valvaka under söndagskvällen tillsammans med sin kollega Henrik Ekengren Oscarsson. Bild: Anders Wiklund/TT

Männens frågor kan ha avgjort valet

Männens viktigaste frågor kan ha fällt avgörandet i årets val. Bland annat steg energi- och kärnkraftsfrågans betydelse för väljarna som en raket jämfört med 2018.
– Om vi hypotetiskt hade tänkt oss att det hade handlat om sjukvården och klimatet istället, ja då hade Magdalena Andersson suttit kvar, säger Sören Holmberg, seniorprofessor i statsvetenskap.

Flera miljoner svenskar valde att bänka sig framför SVT:s valvaka i söndags kväll. Som vanligt var en utav de mest emotsedda programpunkterna, både bland hemmatittare och partirepresentanter, när resultat av vallokalsundersökningen (Valu) offentliggjordes 20.00.

Huvudsyftet med Valu, som har genomförts sedan 1991, är dock större än så. Genom den insamlade datan kan forskare följa väljarmönster sedan mer än 30 år tillbaka – och se vilka förändringar som kan ha avgjort valet.

Under tisdagen presenterades en mer fördjupad analys som bland annat visade att åsiktsskillnaderna mellan kvinnor och män aldrig har varit större.

– Det är ganska stora skillnader hur valet skulle sluta om kvinnorna skulle bestämma. Var fjärde man röstade exempelvis på SD – motsvarande siffra för kvinnor är 16 procent, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Energifrågan ökade mest

De flesta kvinnorna i undersökningen framhöll sjukvård och skola som sina viktigaste frågor, men valrörelsen handlade i stället till stor del om klassiskt manliga frågor som lag och ordning – och framförallt energi och kärnkraft.

Valu

Sveriges Televisions vallokalsundersökning (Valu) är en återkommande vallokalsundersökning vid riksdagsval som har genomförts sedan 1991. Med den går det att studera hur väljarnas preferenser och beteenden har förändrats över tid.

Årets resultat bygger på enkätsvar från 11 160 väljare från 105 vallokaler och 55 förtidsröstningslokaler. Alla enkäter är genomförda mellan 3 och 11 september.

Källa: SVT

Andelen väljare som angav det sistnämnda som en av sina mest avgörande frågor för hur de röstade ökade med hela 19 procentenheter jämfört med valet 2018. En förändring som varken Ekengren Oscarsson eller professor Sören Holmberg sett motsvarighet till tidigare.

– Det är kopplat till människors egenintresse. Politikerna har fått för sig – och det kanske är sant också – att vi alla tänker på vår egen plånbok och egna pengar. Det var det som var fokus. Partierna bjöd över varandra i att tala om hur mycket vi skulle få i bidrag för att klara av elkrisen. Men det har att göra med kriget och gassituationen ute i Europa – en realitet som vi inte kunde bestämma över, säger Sören Holmberg.

– Om vi hypotetiskt hade tänkt oss att det hade handlat om sjukvården och klimatet istället, ja då hade Magdalena Andersson suttit kvar.

Åkesson mest betydelsefull

SD kan titulera sig som valets stora vinnare. Sören Holmberg förklarar att de har tagit väljare från flera partiers klassiska väljarbaser.

– S bygger på arbetare, medan företagare sen gammalt är en stark grupp för M, precis som jordbrukare är för C. Men nu har SD lyckats bryta sig in och få nästan lika starkt stöd som dem bland de här olika klassiska pelarna som de bygger på.

Jimmie Åkesson är också den partiledare som flest personer anger som att ”mycket betydelsefull” för sitt val av parti. Siffran 48 procent är den högsta sedan undersökningen startade.

Om partiet skulle komma in i regeringen, eller åtminstone få starkt inflytande, finns det dock viss forskning som talar emot att partiet kommer att gå lika starkt även i valet 2026.

– Då "normaliseras" du och får vara med och ta ansvar. Då är det inte lika lätt att sopa gatan på bägge sidor och allmänt komma med populistiska och enkla förslag. Då kan det hända att den här uppåtgående vågen lugnar ner sig, eller att det börjar gå i vågor som för alla andra partier, säger Holmberg.

Väljarnas viktigaste frågor

Frågan löd: ”Vilken betydelse har följande frågor för Ditt val av parti i riksdagsvalet i dag?”

Andel som svarat ”mycket stor betydelse”. (Förändring i procentenheter jämfört med 2018 i parentes):

1. Sjukvården: 54 procent (-2)

2. Skola och utbildning: 50 procent (-5)

3. Lag och ordning: 50 procent (+5)

4. Energi och kärnkraft: 45 procent (+19)

5. Svenska ekonomin: 44 procent (0)

6. Sociala välfärden: 43 procent (-4)

7. Jämställdheten mellan kvinnor och män: 42 procent (-6)

8. Äldreomsorgen: 41 procent (-3)

9. Flyktingar/invandring: 39 procent (-2)

10. Pensionerna: 37 procent (-4)

11. Din egen ekonomi: 37 procent (+2)

12. Klimatfrågan: 36 procent (-)

13. Frågan om vinster i välfärden: 33 procent (+1)

14. Sysselsättning: 31 procent (-6)

15. Försvarsfrågan: 30 procent (+8)

16. Skatterna: 29 procent (-4)

17. Miljön: 27 procent (-6)

18. Företagens villkor: 24 procent (-2)

19. EU: 19 procent (-8)

Valu-frågan innehåller också svarsalternativen ”ganska stor betydelse”, ”varken stor eller liten betydelse”, ”ganska liten betydelse” och ”mycket liten betydelse”.