Under onsdagens presskonferens hos Folkhälsomyndigheten presenterade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, siffror över beteendeförändringar som svenska folket gjort med anledning av det nya coronaviruset.
Undersökningen är gjord i samarbete med Kantar Sifo och visar att kvinnor har ändrat sitt beteende i signifikant högre utsträckning än män. Kvinnorna är överrepresenterade i 14 av 19 kategorier och dessutom underrepresenterade bland dem som uppger att ”de inte gjort någonting”. Det handlar bland annat om att tvätta händerna oftare, undvika offentliga platser, använda munskydd och handsprit.
Jonathan Wennö är affärsområdeschef på Kantar Sifo.
– Det intressanta här är att kvinnor konsekvent har agerat i högre utsträckning. Och inte på något av beteendena vi testar ser vi en signifikant skillnad åt andra hållet, säger han.
Tidigare kritik
När det visade sig att en relativt stor andel av de som avlidit av covid-19 i Stockholm hade somaliskt påbrå fick MSB kritik för att de inte haft tillräckligt med information om smittan på andra språk.
Enligt Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör på MSB, hade de arbetat "en längre tid" utan att lyckas med att få ut informationen tillräckligt brett.
– Det är inte så att vi började översätta till andra språk den 13:e eller 15:e mars, det har vi gjort sedan tidigare. Men det vi gör nu är att mer kraftfullt försöka nå ut till de här grupperna, sa han till Expressen.
Och när det visade sig att 70-plussarna trots Folkhälsomyndighetens ihärdiga inrådan fortsatte att socialisera som vanligt tog myndigheten fram en särskild kampanj riktad mot åldersgruppen.
– Alla kanske inte heller har nåtts av den information som har gått ut. Eller så har de inte uppfattat informationen på ett sätt som vi tycker är adekvat, sa Anders Tegnell på presskonferensen den 24 mars.
LÄS MER:Rykte eller fakta om det nya coronaviruset
Inte färdiganalyserat
Modersmål och ålder har alltså föranlett särskilda informationsinsatser. Kan det vara dags att göra samma sak baserat på kön?
– Det är väl något vi får ta till oss nu när vi har fått de här resultaten, och se om vi kan göra något mer. Det är lite oklart än så länge, jag tror inte vi har kommit så långt i analysarbetet, säger Maria Bergstrand, enhetschef vid operativa avdelningen på MSB.
Statsepidemiolog Anders Tegnell:
– Det är väl en bra fråga och något för kommunikatörerna att ta med sig, om de kanske behöver ändra språk eller lyfta frågorna på ett sätt så män också förstår att det är allvar.
Mathias Ericson är doktor i sociologi och har forskat på bland annat risk- och krishantering ur ett genusperspektiv. Han berättar att MSB:s beteendestatistik följer ett välkänt mönster.
– Det som händer med corona nu är inte unikt. Man har sett att det är svårare att nå ut med råd inom folkhälsofrågor till män, säger han.
Tidigare har det handlat om exempelvis rökning och skyddsutrustning i utsatta yrken.
Män mer benägna att ta risker
Enligt Mathias Ericson är män mer benägna att ta risker samtidigt som de i mindre utsträckning tar till sig råd och låter sig begränsas. Det avspeglas i statistiken över drunkningsolyckor, dödliga bränder och trafikolyckor.
– Mycket forskning pekar på att detta är följderna av maskulinitetsnormer. Att inte erkänna sig själv som sårbar och att inte vara beroende av andra är väldigt påtagligt i manlighetsideal, säger Mathias Ericson.
Han påpekar också att män i mindre utsträckning än kvinnor känner tillit till myndigheter och staten, vilket i sin tur kan minska hur benägen man är att ta till sig råd och rekommendationer.
Så hur ska myndigheterna tänka?
– Det är ett dilemma. Utifrån statistiken är män en sårbar riskgrupp, samtidigt är orsaken delvis att man inte vill se sig själv som sårbar, säger Mathias Ericson.
– Man behöver få upp de här frågorna bredare i debatter och som samhällsfråga. Detta rör hela samhället och är ett exempel på varför att vi behöver arbeta med jämställdhetsfrågor.
