Ann Linde, EU- och handelsminister, har inga planer på att avgå. Arkivbild.
Ann Linde, EU- och handelsminister, har inga planer på att avgå. Arkivbild.

Linde ångrar ingenting om IT-skandalen

Ann Linde, numera EU- och handelsminister (S), anser att hon tog det ansvar hon skulle i regeringens hantering av IT-skandalen på Transportstyrelsen. Hon tänker inte följa sin tidigare chefs, eller statsministerns statssekreterares, exempel och avgå som en följd av affären.

ANNONS
|

- Nej, inte alls.

Det svarar Linde i en intervju med TT när hon får frågan om hon någon gång funderat på att lämna sin post, som en följd av den position hon hade under regeringens hantering av IT-skandalen. Hon var till i slutet av maj 2016 statssekreterare hos inrikesminister Anders Ygeman, och då också ansvarig för krishantering i regeringskansliet. Linde var den, av de högst uppsatta nyckelpersonerna i regeringskansliet, som först fick vetskap om säkerhetsriskerna på Transportstyrelsen.

ANNONS

I september 2015 fick hon veta att Säpo var, som hon själv beskrivit det, "mycket oroliga" över vad som skedde på Transportstyrelsen och att det fanns "väldigt allvarliga" indikationer på att skyddade identiteter löpte risk att röjas på grund av Transportstyrelsens outsourcing av driften av körkortsregistret till utlandet. Säpo hade därför inlett en tillsyn.

Visste inte

Men det fanns inga skäl att föra informationen vidare till ministern då, hävdar hon.

- Då visste man inte vad som hade hänt utan bara vad som skulle kunna hända, säger Linde.

I en intervju med TT i augusti sade Ann Linde att hon själv i november 2015 informerades om att Säpo hade kommit fram till att outsourcingen borde avbrytas. Men det menar hon var en missuppfattning. Det hon avsåg att säga var att tjänstemän på hennes dåvarande departement, justitiedepartementet, då fick veta det.

Hon själv, hävdar hon, fick inte vetskap om just det förrän i januari 2016 och det var också då hon berättade om läget för chefen, inrikesminister Anders Ygeman (S).

Riksdagens konstitutionsutskott frågar i sin pågående granskning regeringskansliet bland annat hur det kunde komma sig att Ygeman inte kände till säkerhetshotet förrän tidigt 2016.

ANNONS

- Min bedömning var att frågan om tillsynen av Transportstyrelsen kunde hanteras i fullt förtroende mellan Säpo och våra tjänstepersoner på departementet, och den information som kontinuerligt kom till dem, säger Linde.

Sekretess hinder

Hon säger att det inte fanns någon anledning att gå utanför ordinarie rutiner, eller aktivera någon krishantering utanför det vanliga.

- Det var så pass få departement inblandade och här måste man också tänka på att det var extremt nödvändigt med stor sekretess. För det som Försvarsmakten och Säpo skulle se till var att det inte fanns några läckor, säger Linde.

På frågan om tjänstemännen som i november 2015 fick veta att Säpo ville avbryta outsourcingen borde ha fört det vidare till henne säger hon att det spelar mindre roll.

- Det får vi se när vi går igenom det här, vilka lärdomar man ska dra. Ska man ha tätare kontakt och ska man ha mer information? Sådant kan alltid förbättras, säger Linde.

ANNONS

Hon hävdar att det hittills inte har framkommit att någon skada har skett, saker har hanterats på ett sätt så att det har kunnat undvikas. Hon nekar också till att regeringen velat mörka vad som hänt.

- Men det är så mycket sekretess, man kan inte alltid säga vilka som var med på möten, till exempel vilka som får information av Säpo, säger Ann Linde.

Så måste det vara, hävdar hon, personer ska inte kunna utsättas för påverkan. Hon tycker att det glöms bort av en del journalister och politiker.

TT
Bakgrund: Detta har hänt i IT-skandalen

I april 2015 får IBM uppdraget att ta över Transportstyrelsens IT-drift.

Flera gånger under 2015 beslutar generaldirektören Maria Ågren på Transportstyrelsen att avsteg kan göras från lagar som ska skydda känsliga uppgifter.

Sommaren 2015 inleder Säkerhetspolisen en kontroll av överflyttningen av IT-driften.

I januari 2016 inleds en förundersökning mot Ågren om misstanke om att hon som chef tagit beslut som riskerar att röja sekretessbelagda uppgifter. Då får även inrikesminister Anders Ygeman (S) information om händelsen.

I mars 2016 informeras försvarsminister Peter Hultqvist (S) om säkerhetsbristerna.

I början av januari 2017 får statsminister Stefan Löfven (S) och infrastrukturminister Anna Johansson (S), som ansvarar för myndigheten, vetskap om problemen.

I slutet av januari får Ågren sluta med motiveringen att "regeringen och den tidigare generaldirektören har haft olika syn på hur arbetet ska bedrivas".

Den 6 juli avslöjar Dagens nyheter att Ågren erkänt brott angående datahanteringen.

Den 27 juli meddelar Stefan Löfven att regeringen ombildas efter hot från Alliansen om misstroendeförklaringar av tre ministrar. Två statsråd lämnar regeringen i spåren av IT-skandalen: Anders Ygeman och Anna Johansson.

Regeringens hantering granskas av KU.

Den 27 augusti avgick statsministerns statssekreterare Emma Lennartsson omgående med hänvisning till att hon tidigare hade gett felaktiga uppgifter när hon fick kännedom om säkerhetsbristerna.

Regeringen svarade riksdagens konstitutionsutskott om hanteringen av skandalen. Svaret blir avgörande för om Alliansen väcker misstroendeförklaring mot Peter Hultqvist. Då säger centerledaren Annie Lööf att man ska "analysera och värdera svaret noggrant" innan man ger besked.

Den 13 september begär Sverigedemokraterna att riksdagen ska rösta om misstroende mot Stefan Löfven på grund av IT-skandalen, förklarar partiets riksdagsledamot Paula Bieler. SD planerar också att begära misstroende mot Peter Hultqvist, om inte Alliansen gör allvar av sitt hot om misstroende mot denne.

Samma dag lämnar Transportstyrelsens ställföreträdande generaldirektör Jacob Gramenius sin post sedan Dagens Nyheter avslöjat att han godkände avsteg från reglerna för IT-säkerhet redan sommaren 2014.

Den 19 september. Försvarsminister Peer Hultqvist klarar riskdagens misstroendeomröstning mot honom. Omröstningen slutar med att 135 ledamöter röstar för en misstroendeförklaring, 137 emot och 58 avstod. Det hade krävts 175 röster.

28 september. Förra generaldirektören Maria Ågren avskedas från sin tjänst som generaldirektör i regeringskansliet. Det har Statens ansvarsnämnd beslutat.

ANNONS