De äldsta kända fynden av vår egen art Homo sapiens är lämningar som nyligen hittats i Marocko. De är cirka 315 000 år gamla, vilket sammanfaller väl i tiden med nya genetiska rön som visar att de nutida folkgrupperna inom Homo sapiens började delas upp vid den tidpunkten. Arkivbild
De äldsta kända fynden av vår egen art Homo sapiens är lämningar som nyligen hittats i Marocko. De är cirka 315 000 år gamla, vilket sammanfaller väl i tiden med nya genetiska rön som visar att de nutida folkgrupperna inom Homo sapiens började delas upp vid den tidpunkten. Arkivbild

Gener avslöjar den moderna människans rötter

Den moderna människan, Homo sapiens, började delas upp i de nutida folkgrupperna för cirka 300 000 år sedan – betydligt tidigare än vad man hittills trott. Det framgår av en dna-studie som utförts av svenska och sydafrikanska forskare.

ANNONS
|

Studien, som publiceras i Science, bygger på analyser av dna från lämningar efter tre människor som levde i det som idag är Sydafrika för cirka 2000 år sedan, under stenåldern, och fyra människor från järnåldern som rådde i södra Afrika för cirka 400 år sedan. Dessa jämfördes med dna från mycket gamla fynd och från nutida människor.

Forskarna fokuserade speciellt på en av stenåldersmänniskorna, en pojke vars dna var av hög kvalitet och vars arvsmassa helt saknade påverkan från människor i andra delar av världen.

Detta var betydelsefullt. Homo sapiens uppstod i Afrika och den äldsta gruppen, rent genetiskt, är sanfolket eller bushmännen. Pojken tillhörde helt klart denna grupp.

ANNONS

Tidig splittring

Forskarnas analys visar att Homo sapiens sannolikt började delas upp i de nutida folkgrupperna för 260000-350000 år sedan. Detta är långt tidigare än vad man tidigare antagit.

Den första splittringen var mellan det som skulle bli sanfolken och alla andra folk. Långt senare, för lite drygt 200000 år sedan, avvek linjen som skulle ge upphov till pygméfolken i Centralafrika, och för cirka 150000 år sedan ägde ytterligare en splittring rum, mellan folken i Västafrika å ena sidan, och folken i Östafrika å andra sidan.

- Det är från den östafrikanska grenen som alla icke-afrikaner härstammar. De avvek för knappt 100000 år sedan, säger Mattias Jakobsson, evolutionsbiolog vid Uppsala universitet och ledare för studien.

- Men det viktigaste är att vi kan skatta den tidigaste förgreningen inom Homo sapiens.

Okänd period

Han påpekar att det finns fossilfynd som stärker de nya resultaten. I Marocko har man nyligen hittat lämningar efter människor som klassificerats som mycket tidiga Homo sapiens. Lämningarna är 315000 år gamla. I Sydafrika har man en skalle från en tidig Homo sapiens med en ålder på 260000 år.

ANNONS

Jakobsson och hans kollegor vill nu gå längre bakåt i tiden. Vår linje avvek från neandertallinjen för cirka 600000 år sedan. Frågan är vad som hände med vår linje under intervallet från 600000 till 300000 år sedan.

- Det är ett jättestort frågetecken, säger Jakobsson.

TT
Fakta: Släktet Homo

Människosläktet Homo uppstod för cirka 2,8 miljoner år sedan i Afrika. Det härstammar från det äldre och mer primitiva släktet Australopithecus.

Den äldsta arten antog länge vara Homo habilis men fynd av en ännu äldre, icke namngiven art, har gjorts i Etiopien. Totalt har minst elva namngivna arter placerats i släktet, inklusive vår egen art, Homo sapiens.

Homo sapiens, liksom neandertalmänniskan, Homo neanderthalensis, härstammar sannolikt från Homo heidelbergensis som levde i Afrika och Europa för 700000 till 200000 år sedan.

Källa: Nature, Science

ANNONS