Närmare 6000 svenskar lever i så kallad akut hemlöshet enligt den senaste kartläggningen. Det innebär att man tvingas sova utomhus eller är hänvisad någon typ av akutboende.
- Bara vid vårt sociala center vid Hornstull i Stockholm möter vi varje dag mellan 170 och 200 personer i hemlöshet. Och hjälpbehovet är väldigt brett. Hemlösheten har många olika schatteringar, där många också är unga förstås, säger Per-Uno Åslund, metodstödjare vid Frälsningsarmén.
Både Stockholms Stadsmission och Frälsningsarmén vittnar om att de akut hemlösa blir allt fler. En omständighet som påverkar dem är att fastighetsägarnas så kallade skalskydd förbättras, vilket gör det svårare för den som nattetid är hänvisad till kalla portuppgångar.
- Många hemlösa berättar att de bävar inför vintern av just det skälet, säger Marika Hjelm Siegwald, kommunikations- och insamlingschef vid Stadsmissionen i Stockholm.
Sju grader gränsen
Stockholms stad har ett slags "tak över huvudet-garanti", som även gäller hemlösa EU-migranter året runt. Men denna garanti finns inte i alla kommuner eller träder bara i kraft vid en viss temperatur i andra.
- Vi har länge önskat oss en nationell "tak över huvudet-garanti" för människor i hemlöshet. Ingen ska behöva sova på gatan, säger Marika Hjelm Siegwald.
I Göteborg ansvarar staden själv för alla härbärgen, dit såväl hemlösa göteborgare som EU-medborgare och papperslösa kan söka sig. Hittills har akutboendena räckt till.
- Under vintern öppnar också Göteborgs stad, i samverkan med bland annat Svenska kyrkan, tre kyrkor som har öppet från den 15 december till någon gång i mars. De har öppet varje natt och erbjuder inte sovplatser direkt, utan mer en plats där man kan värma sig, säger Lennart Forsberg, socialchef vid Göteborgs kyrkliga stadsmission.
Allt fler papperslösa
Forsberg konstaterar att det är svårt att spå hur många hemlösa EU-medborgare som kommer att behöva tak över huvudet.
- Men den stora utmaningen i framtiden är de papperslösa, en grupp som vi ser växa nu när de får avslag på sina asylansökningar. Där finns också en hel del barnfamiljer vilket försvårar, säger han.
Frälsningsarmén i Stockholm kan inte inför den kalla årstiden erbjuda några extra härbärgen.
- Nej, inga extraplatser finns att tillgå. Vi jobbar alltid med olika utvecklingsspår, men begränsningar finns ju, inte minst ekonomiskt, säger Per-Uno Åslund.
Socialstyrelsen delar in hemlösa i fyra olika grupper:
* De som är i akut behov av tak över huvudet och är hänvisade till akutboenden, härbärgen, jourboenden eller sover på gatan.
* Boende på institutioner och kategoriboenden.
* De som har långsiktiga boendelösningar som ordnats av kommunen, till exempel träningslägenheter.
* De som har ordnat kortsiktigt boende på egen hand, till exempel hos vänner och bekanta.
De som inte har kontakt med en verksamhet som rapporterar till Socialstyrelsen är inte inräknade, vilket gäller flertalet papperslösa och EU-migranter.
Omkring 5900 personer befann sig i så kallad akut hemlöshet i våras, cirka 1500 fler än vid samma tid 2011.
Drygt en tredjedel av alla hemlösa är föräldrar till barn under 18 år, sammanlagt minst 24000 barn i de olika kategorierna av hemlöshet.
Över hälften av de hemlösa är födda i Sverige. Antalet födda utomlands är i år drygt 2000 fler än vid kartläggningen 2011.
Mer än hälften av de hemlösa har befunnit sig i den situationen i minst ett år. En av tio har varit hemlös i mer än tio år.
Försörjningsstöd är den enskilt vanligaste inkomstkällan för personer i hemlöshet.
Bland de hemlösa är de som missbrukar eller lider av psykisk ohälsa något färre än vid kartläggningen 2011.
Källa: Socialstyrelsens kartläggning av hemlösheten i april 2017
