Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt i talarstolen under dagens riksdagsdebatt.
Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt i talarstolen under dagens riksdagsdebatt. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Hård kritik när höjd pensionsålder ska klubbas

Under onsdagen fattades beslutet om en höjd pensionsålder av riksdagen. Den 1 december höjs rätten att ta ut pension från 61 till 62 års ålder.
– Det är lätt att se vilka som kommer att förlora på det, sade Jonas Sjöstedt (V) under förmiddagens partiledardebatt.

ANNONS
|

På onsdagen beslutade riksdagen, som GP tidigare rapporterat, att höja pensionsåldern. Åldern då svenskar har rätt att börja ta ut sin allmänna pension höjs den 1 december från 61 års ålder till 62 års ålder. Den 1 januari höjs även åldersgränsen för hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning från 67 år till 68 år.

Under partiledardebatten på onsdagsförmiddagen ville Vänsterledaren Jonas Sjöstedt ha svar av statsminister Stefan Löfven (S) vad budskapet är till de som slitit ut sig i vården eller på byggen.

– Medellivslängden ökar inte bland lågutbildade kvinnor. De får betala ett högt pris med det här beslutet, sa Jonas Sjöstedt.

ANNONS

LÄS MER:Höjd pensionsålder nästa år

Tufft för kvinnor i välfärden

Argumentet är att vi blir allt friskare och lever allt längre och att pensionssystemet måste anpassas till vår ökade livslängd.

Jonas Sjöstedt (V) pekade under onsdagens partiledardebatt i riksdagen på att alla inte kommer att orka jobba längre. En del arbetstagare är redan i dag utslitna före dagens pensionsålder är inne.

– För många av dem som slitit blir det tufft, sa han.

Han frågade statsminister Stefan Löfven vilket budskap det här beslutet skickar till de som inte orkar, de som "slitit ut sig i vården och på byggen".

– Det handlar inte minst om kvinnor i den svenska välfärden, sa han.

LÄS MER:LO varnar för höjd pensionsålder

Även LO har varit kritiskt

Stefan Löfven svarade att det inte går att låtsas som att det faktum att vi lever längre inte spelar roll för pensionssystemets upplägg.

– Men jag håller med om att vi måste se till så att människor orkar. Det arbetet måste fortsätta, sa han.

Tanken är att höjningen av pensionsåldern ska fortsätta. Nästa steg ska tas 2026, då åldersspannet för när man har rätt att börja ta ut allmän pension enligt förslaget ska vara 64–69 år. Efter det är tanken att pensionsåldern ska kopplas till en riktålder och skrivas upp automatiskt när medellivslängden stiger.

Vänsterpartiet är inte ensamma i sin kritik mot den höjda pensionsåldern. Även LO-ordföranden Karl Petter Thorwaldsson har kritiserat planerna och sagt att lagen riskerar att bli en "klasslag". Han hade istället velat se att staten sköt till mer pengar till pensionssystemet.

ANNONS

Fakta: Pensionssystemet

I dag har svenskar rätt att påbörja ta ut sin allmänna pension från 61 års ålder, och de har rätt att arbeta kvar till 67 års ålder. Med det nya förslaget kommer detta åldersspann att förskjutas till 64–69 år i stället. Förändringarna sker successivt och kommer att vara helt genomförda år 2026.

Åldern för den så kallade garantipensionen höjs från dagens 65 år till 66 år (år 2023).

År 2026 knyts garantipensionsåldern, samt alla pensionsrelaterade åldrar, till en ny så kallad riktålder. Detta är ett helt nytt begrepp inom socialförsäkringssystemet där tanken är att dessa åldrar automatiskt ska justeras upp med ungefär två tredjedelar av medellivslängdsökningen. Ju äldre vi blir, desto längre måste vi alltså arbeta.

Källa: TT/Regeringen

ANNONS