Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin säger i en TT-intervju att han vill invänta EU:s gemensamma asylsystem, innan han ger besked om hur svensk asyllagstiftning ska se ut efter 2019.

Fridolin tvekar om asylpolitiken

Miljöpartiet går till val på en generösare migrationspolitik. Men språkröret Gustav Fridolin kan inte svara på om Sverige ska gå tillbaka till de gamla asylreglerna.

I en TT-intervju i Almedalen hänvisar Fridolin till att den framtida svenska asylpolitiken beror på vilket asylsystem EU kan få på plats.

- Innan den är på bordet så kommer vi inte att veta vilka regler vi ska ha i Sverige, säger Fridolin.

På grund av flyktingkrisen hösten 2015 skärptes asylpolitiken med en tillfällig lagändring som gäller till 2019. Men Fridolin vill inte i dag ge besked om vad som ska ersätta den tillfälliga lagen 2019, om EU inte kunnat enas till dess – om lagen ska förlängas eller om Sverige ska gå tillbaka till de mer generösa reglerna som gällde före hösten 2015.

Oklar framtid

- Ingen kan ännu helt svara på hur den svenska politiken ska se ut därefter, säger han.

Språkröret är dock tydlig med att han vill underlätta för familjeåterförening.

TT: Som debatten ser ut just nu, talar väl mer för att den framtida asylpolitiken kommer fortsätta att ha strikta regler?

- Strikta, ja, men även strikta regler måste kunna vara humana, säger han.

Begränsa vinster

I debatten om vinster i välfärden har utbildningsminister Gustav Fridolin ett särskilt intresse av hur friskolor tar ut vinst. Han tror inte att tuffare kvalitetskrav kan få samma effekt som det vinsttak, som utredaren Ilmar Reepalu föreslagit.

- Det finns redan kvalitetskrav, ändå använder man kryphål, småregler, undantag och flexibilitetsventiler, säger han.

- Jag tror dessutom att varje gång vi går in och detaljreglerar så ökar det kontrollen, byråkratin och administrationen. Det har jag väldigt svårt att välkomna.

Han anser att det rimliga vore att ställa mer krav på den som ska få tillstånd att driva en skola.

- Och ett av de rimligaste kraven att ställa är att de pengar som du och jag som skattebetalare ger dem, också går till det de är tänkta för, nämligen att ge kvalitet i undervisningen, säger Fridolin.