Äldre mobiltelefoner med knappar syns oftare bland barn från låginkomstfamiljer. Arkivbild.
Äldre mobiltelefoner med knappar syns oftare bland barn från låginkomstfamiljer. Arkivbild.

Fortfarande status med smart mobiltelefon

Smart mobiltelefon är fortfarande en statussymbol för en del barn. Billigare mobiltelefoner med knappar är mer vanlig i låginkomstfamiljer än i höginkomstfamiljer, visar en rapport från Statens medieråd.

ANNONS
|

Familjens inkomst och utbildningsnivå spelar en fortsatt viktig roll för barns tillgång till och användning av medier, konstaterar medierådet i "Ungar & medier 2017: demografi" som handlar om hur barns och ungas medievanor påverkas av föräldrarnas härkomst, utbildning och inkomst.

Föga förvånande visar det sig att barn i familjer med hög inkomst har större tillgång till nästan all sorts medieteknik. Jämfört med demografirapporten från 2015 minskar dock vissa skillnader mellan olika inkomstgrupper och mellan barn till svenskfödda respektive utlandsfödda föräldrar.

Syns tydligt

Även om smarta mobiltelefoner blir allt vanligare har de ännu inte förlorat sin statusroll, påpekar medierådet.

Bland de yngre barnen (5–8 år) återfinns enklare knapptelefoner hos tio procent från låginkomstfamiljer (den tiondel med lägst hushållsinkomst) jämfört med två procent hos höginkomstfamiljer (den tiondel med högst hushållsinkomst).

ANNONS

Hos äldre barn (9–12 år) har skillnaden växt till 15 respektive 0 procent.

Ett måste

Sverker Sikström, professor i kognitiv psykologi vid Lunds universitet, tror att mobiltelefonen fortfarande kan ha en stigmatiserande statusroll.

- Bland barn blir det tydligare vem som har råd med mobiltelefon eller inte, säger han till TT.

- Det är ju det viktigaste föremålet man har i dag. Men det är lite åldersberoende när man blir nomofobisk, alltså en fobi för att inte ha sin telefon i närheten. Nästan alla vuxna har i dag telefonen inom en armlängds avstånd oavsett vad de sysslar med, och det är obehagligt att inte ha den nära sig. För barn är det ett fenomen som uppkommer ungefär i tioårsåldern när vännerna blir det viktigaste och de når man via mobiltelefonen, säger Sverker Sikström.

ANNONS

Fotnot: Nomofobi (från engelskans "no mobile phone phobia") betyder att man har fobi eller känner obehag när man inte har tillgång till sin mobiltelefon.

TT
Fakta: Ungas medievanor

Rapporten "Ungar & medier 2017: demografi" från Statens medieråd är en analys av hur demografiska faktorer – föräldrars utbildning, härkomst och inkomst samt bostadsortens storlek – påverkar barns och ungas medievanor och attityder till dessa.

Medierådet genomför rapporten vartannat år med data från Statistiska centralbyrån (SCB). För årets rapport pågick datainsamlingen den 18 augusti–6 december 2016. Analyserna bygger på svar från 1591 barn i åldern 9–16 år och 767 föräldrar till barn i åldern 5–8 år.

Källa: Statens medieråd

ANNONS