I Sverige finns fem nationella minoritetsspråk som har getts särskilda rättigheter, samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch.
Det här läsåret beräknas drygt 12000 elever ha rätt till modersmålsundervisning i något av de dessa språk, varav närmare 9000 i finska och runt 2500 i romani chib.
Men bara runt hälften av dessa elever har deltagit i sådan undervisning. Många kommuner erbjuder den inte alls.
- Det är ett ganska stort glapp mellan berättigade och andelen kommuner där undervisning erbjuds, säger utredaren Jarmo Lainio, professor vid Stockholms universitet.
Sverige har i flera år fått kritik från Europarådet för bristerna.
Det nya ämnet bör föras in i läroplanen, föreslår utredningen.
- Så att det faktiskt blir en del av skoldagen och inte som nu, att det i praktiken ligger utanför, säger Jarmo Lainio.
Eleverna ska erbjudas undervisning oavsett var i landet de bor. Det behövs också en garanterad undervisningstid – tre timmar i veckan. Jarmo Lainio efterlyser vidare samordnad information från skolhuvudmännen samt åtgärder som höjer modersmålslärarnas status.
- Lärarutbildningen kommer att bli en nyckelfråga som behöver utredas separat, säger Jarmo Lainio.
- Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser, konstaterar utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
- Vi har ett hårt arbete framför oss.
Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är nationella minoriteter i Sverige. Elever som hör till någon av dessa minoriteter har rätt till undervisning i modersmål, oavsett om det är ett levande språk i hemmet eller inte. Det gäller i grundskolan, specialskolan, sameskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Källa: Skolverket