Barnen ska, om möjligt, tas hem – de vuxna får skylla sig själva. Ungefär så kan man sammanfatta den svenska regeringens linje i frågan kring hur svenska IS-fångar i Syrien ska hanteras.
LÄS MER:Här är de västsvenska IS-fångarna i Syrien
Den inställningen har kritiserats, inte minst av Rädda barnen som menar att mödrar och barn skyndsamt bör tas hem gemensamt.
Rent juridiskt finns dock inget att anmärka på. Det menar folkrättsexperten Ove Bring, professor i folkrätt med bakgrund inom både UD, Försvarshögskolan och universitetsvärlden. Han har också varit ledamot vid den internationella skiljedomstolen i Haag.
– Sverige har rätt att säga nej till personer som, mot UD:s rekommendationer, har åkt iväg och deltagit i krigsverksamhet utomlands. Tar de sig till Sveriges gräns så måste man ta emot dem, men man har ingen skyldighet att bekosta deras hemresa, säger Ove Bring.
LÄS MER:Socialtjänsten: Kan inte omhänderta barn i Syrien
Ingen skyldighet att hämta barnen
När det kommer till barnen är läget inte lika glasklart.
– Barnkonventionen är i grunden tillämplig på hemstatens territorium och innehåller inga tvingande regler om att ta hem barn i en sådan här situation, det är upp till varje stat att besluta om. Vill man sträcka ut konventionen till att gälla Syrien så får man göra det, men det är ingen tvingande regel att göra så, säger Ove Bring.
Sverige har ingen juridisk skyldighet att hjälpa barnen hem?
– Nej, så skulle man kunna uttrycka det. Moraliskt har vi kanske en skyldighet, det ligger i linje med Barnkonventionens anda, men någon konkret juridisk skyldighet finns inte.
Vilken juridisk status har de svenska IS-mammorna?
– De är ju inte fångar i egenskap av väpnade IS-krigare på samma sätt som deras män, icke desto mindre är de fångar. Många av dem har varit lojala och indirekt bidragit till krigföringen. De är i en gråzon mellan flyktingar, internerade civilpersoner och krigsfångar.
Vilken rätt har man att hålla sådana personer utan formell brottsmisstanke?
– Olika stater eller parter i ett inbördeskrig kan ha sin egen lagstiftning. Under andra världskriget internerade Storbritannien, med hänvisning till nationell säkerhet, personer som var tyska medborgare. USA internerade japaner i San Francisco av samma skäl och på samma sätt kan man se de parter som internerar personer här. Det finns ingen internationell regel som säger att de inte får göra så, såvida det inte sker helt godtyckligt.
LÄS MER: Del 1: Dottern som blev IS-hustru
Ska åtalas på plats i Syrien
Nyligen meddelade det kurdiska självstyret i norra Syrien, även kallat Rojava, att man tänker genomföra rättsliga prövningar av utländska IS-fångar på plats i Syrien.
– Det här innebär att det blir betydligt svårare för de IS-fångar som kanske tänkt sig att bli frisläppta för att sedan på egen hand ta sig till Sverige. Möjligheten till en sådan händelseutveckling verkar nu vara stängd och det tycker nog den svenska regeringen är ganska bra, eftersom man då slipper ta ansvar i detta, säger Ove Bring.
LÄS MER:Nu ska IS-svenskarna ställas inför rätta i Syrien
Rojava är ju ingen erkänd stat – vilken legitimitet kan sådana rättsprocesser få?
– Den syriska statsmakten kommer inte att erkänna domstolarnas legitimitet eftersom det sker på syriskt territorium, men jag tror inte att omvärlden i övrigt kommer att protestera.
Folkrättsexperten menar vidare att man också kan tolka kurdernas initiativ som en markering till omvärlden.
– Det kurdiska självstyret markerar sin kontroll över de här territorierna och att de är att ta på allvar. De får lite högre status i det internationella umgänget, säger han.
