Yrkesprogrammen har brottats med problem länge: Ett dalande sökintresse, kvalitetsbrister i utbildningen och omkring 30 procent som inte tar examen. Visserligen förbättrades sökintresset och genomströmningen lite i år, men inte tillräckligt för att mätta arbetsmarknadens behov. Mot den bakgrunden avsätter regeringen 83 miljoner i budgetpropositionen.
- Vi förbättrar gymnasieskolans yrkesprogram och vi gör det rejält, så att de ska bli mer attraktiva. Arbetsgivarna skriker ju efter arbetskraft, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).
Kampanjer
Tyngdpunkten ligger på en nyckelgrupp: lärarna i yrkesämnena.
- Jag tror att det är nödvändigt, men inte tillräckligt, att satsa på rekryteringskampanjer till yrkesläraryrket. Det är också viktigt att yrkeslärare som behöver läsa in behörighet ska kunna göra det snabbt, säger Anna Ekström.
Regeringen har nyligen aviserat att alla yrkeselever från och med 2019 ska kunna läsa in grundläggande högskolebehörighet genom att undervisningstiden utökas. Det kräver mer lärarresurser, och regeringen avsätter därför 59 miljoner kronor från 2020. Fullt utbyggt, från och med år 2022, blir kostnaden 234 miljoner kronor per år.
- Det är en stor satsning, och en satsning som är motiverad av att yrkesprogrammen är så viktiga för Sveriges konkurrenskraft, säger Anna Ekström.
Lovskola
Regeringen viker också pengar till en utbyggd lovskola för den växande gruppen nyanlända ungdomar som har svaga kunskaper i svenska och därför inte är behöriga till ett nationellt program, utan läser språkintroduktion. Nästa år avsätts 56 miljoner till undervisning under skollov, och lika mycket 2019.
- Det är viktigt för de ungdomar som kommit till Sverige på senare år. Personligen var jag lite skeptisk till satsningen i början, men den har ju visat sig ha en otrolig effekt, säger Anna Ekström.
För att öka genomströmningen i hela gymnasieskolan, alltså få fler elever att ta examen, avsätter regeringen 23 miljoner kronor nästa år till förbättrat stöd i undervisningen.
- När så stora andelar går ut gymnasieskolan utan fullständiga betyg är det för mig helt uppenbart att det behövs mer stöd till eleverna, säger Anna Ekström.
2018: 83 miljoner kronor avsätts till att stärka yrkesprogrammen. Drygt hälften, 45 miljoner kronor, går till rekrytering och utbildning av yrkeslärare. 30 miljoner för att stärka handledningen i det arbetsplatsförlagda lärandet (praktiken). Förstärkningen finansieras genom en minskning av statsbidraget till den gymnasiala lärlingsutbildningen om 83 miljoner.
2018: 23 miljoner kronor för utveckling av gymnasieskolan, baserat på gymnasieutredningens förslag. Innebär utökat stöd till elever. En proposition baserad på utredningsförslagen väntas i vinter.
2018: 56 miljoner kronor till en utökad lovskola för elever på språkintroduktion. Lika mycket avsätts året därpå.
2020: 59 miljoner till utökad undervisningstid på yrkesprogrammen, så att eleverna får högskolebehörighet. Fullt utbyggt, från och med 2022, avsätts 234 miljoner kronor per år.
Källa: Utbildningsdepartementet
Andel av eleverna som förstahandssökt respektive börjat på ett yrkesprogram sedan 2011:
År Sökande (i procent) Inskrivna nybörjare (i procent)
2011: 41,1 procent 31,4
2012: 39,0 29,4
2013: 38,4 28,6
2014: 37,4 27,4
2015: 36,7 25,6
2016: 36,3 23,4
2017: 36,8 –(statistik publiceras i oktober)
Källa: Skolverket
Gymnasieskolans tolv yrkesprogram:
Barn- och fritid
Bygg- och anläggning
El- och energi
Fordons- och transport
Handels- och administration
Hantverk
Hotell- och turism
Industritekniska programmet
Naturbruk
Restaurang- och livsmedel
VVS- och fastighet
Vård- och omsorg
De sex högskoleförberedande programmen:
Ekonomi
Estetiska
Humanistiska
Naturvetenskap
Samhällsvetenskap
Teknik
Fem introduktionsprogram (för att bli behörig till ett nationellt program):
Preparandutbildning
Programinriktat individuellt program
Yrkesintroduktion
Individuellt alternativ
Språkintroduktion
Källa: Skolverket
