– Normalt sett hade vi kramat om dig och värmt dig med filtar om du ramlat och brutit fotleden. I dag kanske vi ber dig att själv kliva i hjulbåren, som vi använder i svår terräng. Det kan vi göra när du har varit ärlig och berättat om att du har symtom, säger Rickard Svedjesten, ordförande för Svenska Fjällräddarnas Riksorganisation (SVEFRO).
Fullt utrustade
Fjällräddarna har sedan början av mars hjälpt en hel del personer med covid-19-symtom som har gått vilse, blivit sjuka eller skadat sig uppe på fjällen. Personalen utrustar sig med handskar, munskydd och annat för att undvika att själva bli smittade.
– Det blir ett annat uppdrag. Vi gör det vi ska; upprätthåller livsviktiga funktioner och förvärrar inte skadan samtidigt som vi håller avstånd, sanerar pulkan, byter ut filtar och annat så att vi inte för smittan vidare, säger Rickard Svedjesten.
De senaste dagarna har han och fjällräddarna märkt att turisterna börjat strömma till.
– Reserestriktionerna och covid-19 gör att många kommer att turista i svenska fjällen i sommar. De senaste åren har vi sett att fjällturismen ökar. Jag tror att det beror på att det är inne att vara ute och aktivera sig, och flygskammen, som gör att fler upptäckt att svenska fjällvärlden är lika fantastisk som Alperna. Det är vi glada för, säger Svedjesten.
Kortare turer
Numera genomförs ungefär lika många räddningsinsatser på sommaren som på vintern. Hittills i år har fjällräddarna räddat och eftersökt färre personer, 29 jämfört med 42 i fjol, mellan den 1 januari och 31 maj. Samtidigt har de hjälpt nästan lika många personer, 120 jämfört med 123 personer förra året, som råkat ut för en olycka eller skadat sig.
Bland turisterna finns både helt oerfarna fjällfarare som är där första gången och fjällvandrare som gått på tur i decennier.
– Jag tror att vi får en härlig blandning av gäster i svenska fjällen i sommar, men jag vill råda alla att börja med några kortare turer de första dagarna för då är det nära till hjälpen. Dessutom vill jag uppmana alla att i år undvika att använda nödskydden längs de statliga lederna. Vi vill hålla så rent som möjligt och att de bara används i nöd, säger Rickard Svedjesten.
Petronella Uebel/TT
Fakta: Tips för en säker fjällvistelse
Rickard Svedjesten har arbetat som fjällräddare i 30 år. Han har listat sina bästa tips för en säker och njutbar fjällvistelse.
Börja med att ta korta dagsturer så att du får känna på och utvärdera utrustningen och din fysiska förmåga.
Vädret förändrar sig snabbt i fjällvärlden så följ lokala väderprognoser. Ta del av råd och rekommendationer från lokala guider om du är ovan vid den terräng som du kommer att röra dig i.
Det är mycket snö kvar i fjällen så var vaksam på höga flöden i vattendrag.
Hyr en lokal guide om du tänker bestiga en glaciär.
Det viktigaste rådet i coronatider är att påbörja återvandringen till "civilisationen" så snart som möjligt om du börjar känna dig dålig. Om du kontaktar 112 var ärlig med dina symtom, det ger fjällräddarna en möjlighet att förbereda sig.
Fakta: Fjällräddningen
Polisen står för den nationella samordningen av fjällräddarna och ansvarar för att utbildning och utrustning är densamma i hela landet. I varje län med fjällområden finns det lokala fjällräddarsamordnare.
Räddningsledare i de delar av landet som inte har fjällräddare kan begära hjälp vid behov, till exempel vid en allvarlig snöstorm i södra Sverige.
Det finns ungefär 400 fjällräddare, fördelade över ett 30-tal enheter.
Alla fjällräddare är natur- och skotervana. De måste vara mellan 18 och 65 år och permanent boende på den ort deras enhet utgår från.
Fjällräddare har så kallad färdselrätt, vilket innebär att de får köra skoter i områden där det normalt är förbjudet.
Alla fjällräddare genomgår en grundutbildning och årliga övningar hos polisen där de bland annat får lära sig om snö- och laviner, radiokommunikation, första hjälpen och navigation.
När fjällräddarna skickas ut på uppdrag arbetar de under ledning av en räddningsledare från polisen och en insatsledare från fjällräddningen.
Källa: Svenska fjällräddares riksorganisation