– Vägvalet Finland gör kommer att vara en del i den svenska analysen, säger Magdalena Andersson, som säger att Sveriges säkerhetsanalys eventuellt kan snabbas på.
Enligt uppgifter till SvD är statsminister Magdalena Anderssons mål att Sverige går med i Nato i juni i år.
Planen är att lämna in ansökan på Nato-mötet i Madrid i juni, enligt uppgifter till tidningen. En tidpunkt som också Moderatledaren Ulf Kristersson tidigare sagt är lämplig.
Uppgifterna kommer samma dag som Finlands statsminister Sanna Marin är i Stockholm och träffar Sveriges dito Magdalena Andersson (S).
Men på pressträffen säger Magdalena Andersson att det inte går att stressa fram ett så stort beslut.
– Man måste verkligen analysera den nya situationen, säger hon.
Samtidigt ligger Finland före Sverige. Sveriges säkerhetsanalys ska vara klar först i slutet av maj. Nu säger Magdalena Andersson att det kan gå snabbare än så även i Sverige.
– I slutet av maj är det sista datumet. Det kan vara möjligt tidigare om arbetet går smidigt. Det beror på hur mycket tid som behövs för att göra analysen, säger Magdalena Andersson.
På en fråga hur farligt det vore om Sverige och Finland gör olika vägval svarar Magdalena Andersson:
– Vi har ett nytt säkerhetspolitiskt läge och det finns risker och möjligheter med alla handlingsalternativ och scenarier, därför är det viktigt att vi analyserar läget, men också de olika möjligheter som står till buds.
Hon säger att bandet till Finland har blivit allt starkare den senaste tiden och att analysen som Sverige gör även tar hänsyn till hur Finland agerar.
Beslut bara veckor bort
Mötet mellan statsministrarna hålls samma dag som Finlands regering presenterar landets säkerhetspolitiska analys.
Sanna Marin säger att rapporten täcker de olika åsikterna vad gäller att stärka säkerheten och vad ett Nato-medlemskap kan innebära för Finland.
Finlands statsminister Sanna Marin har inte officiellt uttryckt sin åsikt, men olika uttalanden hon gjort kan tolkas som att hon är positiv till ett medlemskap.
Nu säger hon att det inte finns något annat sätt att få en säkerhetsgaranti än genom Natos artikel 5. Alltså garantin att få hjälp att försvara sitt land, men också att hjälpa andra Nato-länder att försvara sig vid ett anfall.
Sanna Marin säger att de också måste vara medvetna om risker som uppstår om Finland ansöker om Nato.
– Finland och Sverige delar samma säkerhetsmiljö i regionen och i Europa. De senaste åren har vi intensifierat vårt samarbete. Därför är det viktigt att vi har dialog.
Hon säger att länderna tar individuella beslut, men att beslutet tas med vetskapen om att besluten påverkar det andra landet.
– Jag ger ingen tidtabell för när vi gör våra beslut, men jag tror att det kommer gå fort, inom veckor snarare än månader, säger Sanna Marin.
Svängning i Sverige
Sverige och Finland har ett tajt försvarssamarbete, och även om båda länderna tar självständiga beslut i Nato-frågan finns en vilja att om möjligt göra gemensam sak i alliansfrågan. Speciellt tufft kan det bli för det land som halkar efter, eller ”lämnas kvar” om det ena landet bestämmer sig för att gå med. I Finland sattes Nato-debatten igång tidigare än i Sverige, och har kommit längre, men de senaste dagarna har det snabbt börjat röra på sig även i Sverige.
Två tecken på det är SD:s beslut att Sverige bör gå med om Finland gör det, och de diskussioner som ska föras de kommande veckorna inom Socialdemokraterna.
I Sverige pågår också en säkerhetspolitisk analys, där alla riksdagspartier deltar. Resultatet av analysen presenteras i en rapport senast 31 maj.
