Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

En extra miljard avsätts för pensioner i regionens budget för 2023

Pensionskostnaderna blir betydligt högre än tidigare beräknat. Det extra miljardutlägget är en av de stora posterna som sticker ut i Västra Götalandsregionens budget för 2023.
Budgeten innehåller också satsningar på höjda löner och kortade vårdköer – och sparkrav på antalet administratörer.

De styrande grönblå partierna (M, C, KD, L, MP) fick efter en två dagar lång debatt igenom sin gemensamma budget i regionfullmäktige. Bland annat innehåller den en miljard kronor som avsätts centralt för att hantera ökade pensionskostnader.

Normalt sett hanteras pensionerna av regionernas förvaltningar, men när den nya prognosen kom under budgetprocessen var kostnaderna 1,8 miljarder kronor högre än tidigare beräknat. Regionen bestämde därför att man frångår de tidigare principerna och tar en del av kostnaden centralt.

Svårbedömt om pensionspengar går åt

Pensionssmällen beror dels på ett nytt avtal för pensionerna, den höga inflationen, men också att beräkningen är baserad på lönerna under pandemin – då många regioner betalade ut extra ersättningar.

– Det man måste fundera på är om det är rimligt att det ska vara så högt, eller om det kommer gå tillbaka – i så fall blir det här någon form av engångspost, säger gruppledaren Lars Holmin (M).

– Det är ganska svårbedömt att veta vad det faktiskt landar på.

Oppositionen ville satsa mer pengar

Samtliga oppositionspartier – S, SD, V och D – hade velat avsätta mer pengar till hälso- och sjukvården än vad de grönblå partierna avsatte i sin budget. Bland annat argumenterar Socialdemokraterna med att den nu antagna budgeten innebär besparingar på sjukvården samtidigt som vårdköerna är långa.

Förra hösten lade de styrande partierna fram en tilläggsbudget, med omkring en miljard kronor extra för att minska vårdköerna. De fick då kritik för att inte ha gett sjukhusen tillräckliga ekonomiska förutsättningar från början.

Är det tillräckligt med pengar avsatta nu?

– Allt tyder på att alla medel inte går åt i år. Vi lyckas inte göra av med pengarna, så det är inte pengabrist utan händer som saknas – dels i våra egna verksamheter men också att vi inte hittar mer att handla upp.

Lönesatsningar på personal

För att motverka personalflykten ingår den tidigare aviserade satsningen på konkurrenskraftiga löner i budgeten. Dessutom finns den särskilda lönesatsningen på sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker i dygnetruntvården med.

Oppositionen fick i fullmäktige igenom sitt förslag om att också inkludera undersköterskor, skötare och ambulanssjukvårdare i den sistnämnda satsningen. Däremot finns det inte med i den grönblåa budgeten – då de grönblå partierna kallat satsningen för ”oansvarigt och oseriöst valfläsk”.

Enligt Lars Holmin kom initiativet för kort inpå budgetarbetet, och de styrande partierna lovar i stället att inkludera pengarna i en tilläggsbudget om de sitter kvar vid makten efter valet.

– Eftersom de andra partierna är överens om att det här ska göras, så kommer det här att ske.

Minskat antal administratörer centralt

Något som också ska ske, då det finns med i budgeten, är besparingar på antalet administratörer.

Personalkostnaden på koncernkontoret ska minska med tio procent, vilket motsvarar 60–70 nettoårsarbetare. Besparingen kommer enligt Lars Holmin främst att ske genom att personal som slutar inte kommer ersättas.

Totalt omfattar budgeten omkring 64 miljarder kronor och regionskatten förblir oförändrad på 11,48 öre per skattekrona.

LÄS OCKSÅ: Undersköterskor i Västra Götalandsregionen får höjda löner

LÄS OCKSÅ: Nya regiondirektören Håkan Sandahl får högre lön än statsministern