Många som har rätt till personlig assistans kan komma att beviljas färre timmar, varnar Försäkringskassan. Arkivbild.
Många som har rätt till personlig assistans kan komma att beviljas färre timmar, varnar Försäkringskassan. Arkivbild.

Efter varning – assistanslag kan ses över

Försäkringskassan varnar i ett brev till regeringen att uppemot 6 000 personer som har personlig assistans kan förlora stödtimmar efter en ny dom. Regeringen svarar med att det kan behövas en lagändring.

ANNONS
|

- Regeringen måste vidta akuta åtgärder, säger Emma Henriksson, ordförande (KD) i riksdagens socialutskott med anledning av Försäkringskassan skrivelse.

Personer med rätt till assistans och deras anhöriga, men också kommuner, hamnar i en helt orimlig situation, hävdar hon.

I en kommentar till TT säger barn- äldre och jämställdhetsminister Åsa Regnér att hon inte utesluter en lagändring efter myndighetsvarningen.

"Jag följer noga hur Försäkringskassans rättstillämpning sker i förhållande till den här domen och till assistansersättningen överhuvudtaget. Jag utesluter inte att det kan behövas lagändringar för att säkerställa att de som är i behov av stöd får det", skriver hon.

ANNONS

Måste agera

I brevet, som TT har tagit del av, understryker Försäkringskassan att domen gör att många assistansberättigade kommer att beviljas färre timmar. Det blir följden när handläggarna måste rätta sig efter domen, som Högsta förvaltningsdomstolen meddelade i juni.

En persons hjälpbehov omprövas normalt vartannat år och det är då myndigheten måste följa utslaget. Försäkringskassan uppmanar regeringen att snabbt göra något.

"Enligt Försäkringskassans uppfattning är detta en fråga som regeringen behöver hantera med förtur", skriver generaldirektören Ann-Marie Begler till socialdepartementet och barn- och äldreminister Åsa Regnér (S).

RBU drivit på

- Om något så visar det här att regeringen måste göra något. Snart blir det inte möjligt att ha assistans överhuvudtaget som lösning, säger Maria Persdotter, ordförande för Rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU).

RBU och andra organisationer har länge drivit på för att regeringen ska agera, men då utifrån två andra vägledande domar som lett till att personer förlorat assistanstimmar när myndigheten börjat följa dem.

Regeringen gav inför 2016 även myndigheten i uppdrag att bryta utvecklingen av kostnaderna inom personlig assistans, vilket har haft effekt.

ANNONS

Det som skiljer från tidigare är att det nu är Försäkringskassan som uppmanar regeringen att handla.

- Vi har inte direkt fått något gehör tidigare men nu är det myndigheten själv som går ut. Vi måste utgå ifrån att regeringen tar till sig det, säger Maria Persdotter.

Tusen färre

För närvarande har drygt 15000 personer rätt till statlig assistansersättning, en minskning med omkring 1000 personer på ett år.

Det är ett stöd som en funktionshindrad, som anses ha behov av hjälp i över 20 timmar per vecka med grundläggande behov, har rätt till. Den som har det har också rätt till, och ekonomiskt stöd för, assistans med andra personliga behov om det inte kan ordnas på annat sätt.

De omkring 6000 personer som enligt Försäkringskassan kan påverkas av domen får i dag en del av sina assistanstimmar beviljade för sådant som kallas väntetid och beredskap. Om de dras in kan det till exempel bli svårt för familjer att anställa personal som har beredskap och gör insatser nattetid. Det blir följden, påtalar myndigheten, eftersom tid bara beviljas för själva insatserna, inte beredskap däremellan.

ANNONS

- Det innebär en otrolig tillbakagång och sätter ännu större tryck på föräldrar, säger Maria Persdotter.

TT
Fakta: Personlig assistans

Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag som infördes 1994.

Det var en stor reform och kostnaderna för de stöd den ger rätt till har ökat år efter år.

1994 hade 6100 personer statlig assistansersättning. 20 år senare var de över 16000

Ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka.

I augusti i år hade 15156 personer statlig assistans, cirka 1000 färre än samma månad 2016.

Mellan 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman. Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period. Förra året minskade utgifterna.

Hälften av ökningen till 2015 beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 år har fått rätt att behålla assistans.

Källa: Regeringskansliet, Försäkringskassan

ANNONS