Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Dags för årets humleinsamling – forskare söker observationer

En pilotstudie om humlor har resulterat i ett stort samhällsintresse. Det menar forskaren och initiativtagaren Anna Persson.
Nu är det återigen dags att inrapportera den första synen av de små surrande insekterna.
– Det finns många parametrar man kan studera genom att titta på humlor och deras beteendemönster, säger hon.

2020 ville Anna Persson, forskare vid centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet, undersöka allmänhetens intresse för humledrottningar.

– Det började som en pilotstudie där jag la ut efterlysningar i Facebookgrupper och kollade med vänner. Jag bad dem rapportera in de första humlorna de såg och fick 800 svar, säger hon.

Året därpå gjorde hon undersökningen, som är ett statligt finansierat forskningsprojekt, mer strukturerat genom att lägga ut en enkät på Lunds universitets hemsida. Då fick hon in 3 500 svar från människor som rapporterat in den första synen av humlor runt om i Sverige.

– Jag tror engagemanget är så stort för att humlor är iögonfallande, stora och lätta att se. Samtidigt handlar det om det hotade klimatet, djuren och vår biologiska mångfald, vilket fler tycks vara intresserade av, säger Anna Persson.

Anna Persson, forskare vid centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet. Bild: Privat
Anna Persson, forskare vid centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet. Bild: Privat

”Många parametrar att studera”

Hon berättar att syftet med projektet är att lokalisera humledrottningarna, deras aktivitet samt när och var de kryper fram. Hon tittar också på skillnader i temperatur beroende på var man sett dem.

– Jag vill också ta reda på hur det skiljer sig mellan stad och landsbygd eftersom urbaniseringen är en drivkraft som förändrar landskapet väldigt mycket. Samtidigt vill jag skapa en arena för människor att observera och vara delaktiga i forskning, säger Anna Persson och fortsätter:

– Det finns många parametrar man kan studera genom att titta på humlor och deras beteendemönster.

Förhoppningen inför årets insamling är att slå rekordet på 3 500 svar samt att få fler observationer från de norra delarna av landet.

– Sist var det bara tio procent av svaren som kom från Norrland, vilket inte är så konstigt eftersom det är glesare befolkat där. Men för att göra en så bra studie som möjligt vill jag jämföra norr och syd mer.

Jordhumlan vanligast i Göteborgsområdet

Likt många andra djur och insekter vilar humlor i marken under hösten och vintern. När det blir runt tio grader i luften och sex grader i marken kommer de fram igen, berättar Anna Persson.

Vilka är de vanligaste humlesorterna i Göteborgsområdet?

– Jag skulle säga att det är den mörka jordhumlan som är lätt att hitta i trädgårdar, städer och jordbrukslandskap. Systerarten som är ljus jordhumla är mer vanlig i skog och norrut, och i Göteborgs skärgård är åkerhumlan rätt vanlig.

Har du sett en drottninghumla? Hör av dig med dina observationer i webbformuläret som finns på Lunds universitets hemsida och delta i forskningsstudien.