Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kvinnor yngre än 50 år drabbas oftare än andra av årstidsbunden depression. Bild: JESSICA GOW / TT
Kvinnor yngre än 50 år drabbas oftare än andra av årstidsbunden depression. Bild: JESSICA GOW / TT

Därför blir man deprimerad på våren

Våren är här och ljuset är tillbaka efter en lång mörk vinter. Även om solen skiner och sommaren närmar sig med stormsteg mår ändå inte alla bra när ljuset kommer. En del drabbas av vårdepression. Harald Aiff, överläkare på psykiatrin i Varberg berättar varför.

När hösten kommer med sitt mörker och regn är det kanske inte så förvånande att många får en höstdepression. När ljuset och värmen kommer är det däremot lätt att tro att alla ska må toppen. Så är inte fallet. En del drabbas av en vårdepression, vilken är en årstidsbunden depression.

Harald Aiff är överläkare på psykiatrin i Varberg och jobbar på Kunskapsstöd för psykisk hälsa i regionen. Han menar att höst- och vårdepressionerna ter sig lite olika.

– På hösten blir man låg, trött, sover mycket och får en ökad aptit. På våren har man bristande aptit, sover dåligt, blir mer irriterad och ångestdriven.

LÄS MER: Psykiaterns bästa råd för att orka med coronakrisen

Att vårdepressionen dyker upp, trots ljuset, säger han beror på att vi bor långt från ekvatorn och då påverkas man mer av ljusets skiftningar. Det är hormonerna melatonin och serotonin som påverkas mest hos oss.

– På våren minskar melatoninet. Då får man svårt att sova och irritationen kommer då som ett brev på posten. Man får även ångest. Ju närmare ekvatorn man bor desto jämnare med ljus och mörker har man på dygnet. I Sverige är det mer mörker en stor del av året, och mycket ljus på våren och sommaren, vilket påverkar, säger Harald Aiff.

Harald Aiff är överläkare på psykiatrin i Varberg menar att vi som bor långt ifrån ekvatorn oftare drabbas av årstidsbunden depression.
Harald Aiff är överläkare på psykiatrin i Varberg menar att vi som bor långt ifrån ekvatorn oftare drabbas av årstidsbunden depression.

Harald Aiff säger att årstidsbunden depression oftare är lindrig till måttlig, men att det också är väldigt individuellt. Kvinnor yngre än 50 år drabbas oftare än andra och om man drabbas återkommande är risken högre att det fortsätter, säger han.

Har man självmordstankar ska man alltid söka hjälp.

Skillnaden mellan nedstämd och deprimerad

Men hur vet man att man är deprimerad och inte nedstämd? Harald Aiff förklarar:

– Om man har en normal funktionsnivå, som att jobbet och familjelivet ändå funkar, men även det sociala livet – då är man nedstämd.

Han fortsätter:

– Är det en depression funkar inte det vanliga i livet och självmordstankar kan dyka upp. Har man självmordstankar ska man alltid söka hjälp.

Är det lindrigare symtom kan det gå över av sig självt. Men vid allvarligare problematik som mycket ångest och självmordstankar finns både terapi och medicin, säger Harald Aiff.

– Får man mycket sömnproblem kan man behöva en sömntablett under några veckor för att få en bra sömnrytm.

Men det finns en del saker man själv kan göra för att må bättre.

– Ha en bra dygnsrytm genom att lägga dig vid samma tid varje kväll, dra ner på alkoholen och ägna dig åt fysisk aktivitet. Håll inte på med mobilen vid sänggående för det gör att det blir svårare att somna, säger Harald Aiff.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Om du eller någon du känner mår dåligt är det bra att ha någon att prata med. Det finns flera hjälplinjer och stödsajter som man kan vända sig till för att få hjälp och råd.

Mår du själv dåligt? Eller är du orolig för en vän eller anhörig som mår dåligt? Det är viktigt att aldrig lämna en person som mår dåligt ensam. Om läget är akut ska man alltid ringa 112 eller vända sig till närmsta psykiatriska akutmottagning.

Men det finns även flera hjälplinjer och stödsajter som man vända sig till om man själv eller någon man känner mår dåligt.

Här följer några av de alternativ som finns:

MIND, SJÄLVMORDSLINJEN

Självmordslinjen har öppet varje dag mellan klockan 06 och 24. Där kan du prata med någon av Minds volontärer för att få stöd. De finns på telefonnummer 90101 men de har även en chatt på https://chat.mind.se/ som har öppet samma tider.

MIND, FÖRÄLDRATELEFONEN

Mind har även en föräldratelefon dit föräldrar till personer som mår dåligt kan vända sig. Telefonlinjen 020-85 20 00 har öppet på vardagar mellan klockan 10 -15. Mer information finns på www.mind.se

JOURHAVANDE MEDMÄNNISKA

Jourhavande medmänniska driver en telefonjour som är öppen för alla att ringa. De finns för att bland annat ge stöd, visa förståelse och dela känslor med människor som inte har någon annan att vända sig till. De finns att nå på 08-702 16 80 alla dagar mellan 21 – 06 och på www.jourhavande-medmanniska.se

BRIS, BARNENS TELEFON

Du som är under 18 år kan ringa till Bris för att få prata med en kurator om det du funderar på eller om du behöver hjälp eller stöd med något. Numret är 116 111 och är öppet alla dagar mellan 14-21. Det är gratis och du får vara anonym.

SPES

Anhöriga till människor som tagit sitt liv kan vända sig till SPES för stöd och hjälp. Numret är 08 – 34 58 73 och de har öppet alla dagar mellan klockan 19.00 – 22.00. Mer information finns på www.spes.se

1177 VÅRDGUIDEN

Vårdguiden kan hjälpa till att ge svar på frågor om psykisk ohälsa. Det går också att läsa tidigare ställda frågor eller skicka in en egen fråga anonymt. Mer information finns på www.1177.se

KYRKANS SOS

Telefonjouren som nås på 0771-800 650 är öppen vardagar mellan 13-21 och lördag-söndag mellan 16-21. Linjen är bemannad av volontärer och är öppen för alla. De driver även webbtjänsten SOS-brevlådan som nås på www.kyrkanssos.se