- Vi ser att patienter som har rytmrubbningen förmaksflimmer, och som behandlas med blodförtunnande läkemedel mot stroke, förefaller ha lägre risk för att utveckla demens över tid, säger Mårten Rosenqvist, professor i hjärtsjukdomar och överläkare vid Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, till TT.
Han betonar att studien är retrospektiv, det vill säga att den är gjord på drygt 440000 personer ur patientregistret. Men resultaten visar att de som tog blodförtunnande läkemedel hade vid studiens början 29 procent lägre risk att utveckla demens. Hos dem som fortsatte ta läkemedlen hade risken minskat med 48 procent.
- Nästa steg blir att pröva de här medicinerna på patienter som har hög risk att utveckla demens. Men man kan inte säga att personer som inte har förmaksflimmer i dag ska få de här medicinerna, säger Mårten Rosenqvist.
Fler studier på gång
Sambandet tros bero på att de blodförtunnande läkemedlen inte bara bidrar till att förebygga stora proppar, vilket ger stroke, utan även mindre proppar i hjärnan, som kan leda till demens. Ju tidigare efter diagnosen som patienterna började med behandlingen, desto större blev den skyddande effekten mot demens.
Studien har redan väckt stor uppmärksamhet internationellt och citeras av nyhetsbyråer och medier som BBC.
- Vi har i dag ingen fungerande medicin för demens. Ska man börja använda blodförtunnande för patienter som har ökad risk att utveckla demens måste man göra en stor randomiserad studie, vilket vi håller på att titta på. Men det ligger ett par år framåt i tiden, säger Mårten Rosenqvist.
Sporra att ta medicin
Mårten Rosenqvist hoppas även att resultaten ska leda till att gruppen patienter med förmaksflimmer – som motsvarar 3,5 procent av den vuxna befolkningen – ska bli bättre på att ta sin medicin.
- Många patienter som har förmaksflimmer och står på blodförtunnande slutar efter en tid att ta medicinen. Men om man vet att medicinen inte bara skyddar mot stroke, utan även mot demens, så kan ju det öka motivationen att sköta medicineringen. Dessutom skiljer det väldigt mycket mellan hur mycket blodförtunnande olika landsting förskriver. Det här kan vara ett sätt att komma tillrätta med de siffrorna, säger Mårten Rosenqvist.
Studien omfattar drygt 440000 personer med förmaksflimmer ur patientregistret 2006–2014. Resultaten visar att de som tog blodförtunnande läkemedel mot stroke hade vid studiens början 29 procent lägre risk att utveckla demens. Hos de som fortsatte ta läkemedlen hade risken minskat med 48 procent.
Förmaksflimmer är den vanligaste formen av störningar i hjärtats rytm och drabbar cirka 3,5 procent av den vuxna befolkningen. Den slår sällan mot människor under 40 år, men cirka 12–15 procent av alla 75-åringar lider av förmaksflimmer.
Studien publiceras i European Heart Journal.
Källor: Danderyds sjukhus, Mårten Rosenqvist och Nationalencyklopedin.
