Biskop Eva Brunne i Klara Kyrka i Stockholm.
Biskop Eva Brunne i Klara Kyrka i Stockholm.

Biskopar vill se nytt valsystem

Dyrt och omständligt. Valsystemet i kyrkovalet har flera brister anser en rad av landets biskopar. Redan till nästa val vill några nu se förändringar.

ANNONS
|

Nu på söndag är det dags igen, då kan 5,2 miljoner av kyrkans medlemmar lägga sin röst i årets kyrkoval. Högst troligt är dock att merparten stannar hemma på sofflocket, traditionellt sett är valdeltagandet betydligt lägre än vid det allmänna valet.

2013 var det 12,8 procent som valde att rösta medan kostnaden för valet beräknas till 160 miljoner kronor. Detta enligt uppgifter sammanställda av kyrkovalgeneralen Anki Bondesson för Kyrkans tidnings räkning.

För varje person som röstade blir kostnaden 235 kronor, vilket kan jämföras med 36 kronor per person i det senaste kommun- landsting- och riksdagsvalet enligt en beräkning som tidningen Dagen i sin tur gjort.

ANNONS

Med andra ord, kyrkovalet är nästan sju gånger dyrare.

- Det är väldigt mycket pengar, ingen tvekan om det, säger Stockholms biskop Eva Brunne när TT träffar henne inför valet.

Hitta andra sätt

Hon betonar att det handlar om en demokratifråga och man inte får tumma på detta.

- ... sedan måste vi på sikt hitta andra sätt att sköta det här valet. Det är klart att det sneglas på kyrkor i andra länder att hitta ett smidigare och billigare sätt.

I övriga Norden ser systemet annorlunda ut, till exempel i Finland har den evangelisk-lutherska kyrkan indirekta val, något som nu efterfrågas även i Sverige.

Ett flertal motioner har lämnats in till höstens kyrkomöte om att utreda möjligheterna till indirekta val på stifts- och nationell nivå, något som skedde i Sverige fram till och med år 2000.

En av dessa motioner har undertecknats av fyra av landets biskopar, däribland Johan Dalman vid Strängnäs stift med förhoppning om förändring redan till nästa val.

ANNONS

"Själva basplattan"

- Vi ser ett värde i att bekräfta att den lokala församlingen är grundläggande och själva basplattan inom kyrkan. Då tycker vi att det finns ett värde i att de väljs av församlingarna, säger Johan Dalman om varför valet till kyrkomötet och stiftsfullmäktige ska ske indirekt.

Rent praktiskt skulle det inte bara betyda en ekonomisk vinst, eftersom det skulle innebära endast ett och inte tre val, utan också förenkla för väljarna.

- Jag tror att många känner ett engagemang för sin lokala verksamhet. Man tycker det är viktigt och något konkret, till exempel hur den verksamheten ska utformas, säger Johan Dalman.

TT
Fakta: Kyrkovalet

Kyrkovalet äger rum den tredje söndagen i september vart fjärde år. I år söndagen den 17 september.

Alla medlemmar i Svenska kyrkan som fyllt 16 år får delta men valdeltagandet är traditionellt sett mycket lågt jämfört med det allmänna valet.

Cirka 5,2 miljoner av kyrkans medlemmar är röstberättigade. I kyrkovalet 2013 röstade 700 000 medlemmar.

Valet sker på tre olika nivåer:

Val till kyrkofullmäktige, lokalt val.

Val av kyrkofullmäktige i församling eller pastorat. Kyrkofullmäktige bestämmer ramarna för till exempel verksamhet för unga och barn eller hur kör- och konsertverksamhet ska se ut.

Val till stiftet, regionalt.

Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ. Deras uppgift är att vara stöd till församlingarna och bidra med kunskap inom flera områden.

Val till kyrkomötet, nationellt.

Svenska kyrkans högsta beslutande organ med 251 ledamöter. Beslutar om kyrkans övergripande frågor.

Källa: Svenska kyrkan

ANNONS