Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Fritidsbåtar. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Båttrafik slår ut hälften av vattenväxterna

Mellan 10 och 20 procent av de svenska hushållen har en fritidsbåt.
Men de många båtarna och bryggorna gör att växterna i havet blir allt färre.

Växtligheten i de grunda havsvikarna nära kusten ger både mat och skydd för flera fiskarters yngel. Men växterna finns ofta på samma ställen som vi människor har våra båtar och bryggor.

-Växtligheten vid kusterna är ekologiskt viktig och fungerar som livsmiljö för många arter. En stor del av de fiskarter man fiskar kommersiellt uppehåller sig i ålgräset som unga. I Sverige hittar man till exempel torskyngel där det finns sjögräs och alger, säger Sofia Wikström, marinekolog och forskare vid Stockholms universitet.

Växterna i vattnet behöver ljus för att växa, men ljuset blockeras av bryggor och av bottensediment som rivs upp av båtarnas svall.

"Mest känsliga"

Forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum har lagt ihop de studier som tidigare har gjorts om hur växtligheten vid såväl kusterna som i sötvatten påverkas av båtlivet och har sedan analyserat det samlade resultatet.

Deras analys visar att mängden växter minskar till ungefär hälften i områden med båttrafik och att bara en femtedel av växtligheten kvarstår efter att en brygga anlagts. Siffrorna är dock i medeltal, då skillnaderna mellan hur mycket växterna påverkas av båtar och bryggor är mycket stora mellan olika platser.

-Det är de grundaste områdena som är mest känsliga, är det djupare än två och en halv meter ser man inte så stor effekt. På platser där det är naturligt vågigt spelar inte heller båtarnas svall så stor roll, samtidigt som en enda båt kan ge effekt i vikar där det normalt inte finns några vågor, säger Sofia Wikström.

Undervattensväxtligheten, och särskilt sjögräsängarna, har minskat mycket både globalt och i Sverige. Det vanligaste sjögräset i Sverige, ålgräset, har försvunnit i stor utsträckning och det finns en åtgärdsplan för hur den ska skyddas. I Bohuslän har ålgräset minskat med 60 procent sedan 80-talet.

"Viktig kunskap"

Enligt Sofia Wikström finns det enkla åtgärder för att minska den negativa effekten som båtar och bryggor har på ålgräset.

Problemet med bryggor som blockerar ljusinsläpp kan minska om man väljer bort flytbryggor och istället bygger upphöjda bryggor som släpper in ljus från sidan.

-Hur växtligheten påverkas av bryggor är en viktig kunskap för kommunerna, som ju har möjlighet att säga ja eller nej till var man ska bygga bryggor. Dels för att bryggorna i sig har en effekt, dels för att man drar trafik till områden där man väljer att bygga bryggor eller småbåtshamnar. I stället för att göra det i känsliga områden kan man anlägga bryggor i områden där man inte tror att det kommer få lika stor effekt, säger Sofia Wikström.

Som privatperson kan man också göra skillnad, om man vet var de känsliga områdena med sjögräsängar finns.

-Min bild av dem som är ute med fritidsbåt är att de är miljöintresserade och att de ofta gör en ansträngning för att inte skräpa ner och förstöra. Drömmen är att man skulle kunna ha informationen i sjökortet om var känsliga ålgräsängar finns, så att man vet att man ska köra lite extra försiktigt där.

Jenny Rydberg/TT

Ålgräs, även kallat bandtång, är en undervattensört med breda, slaka blad som kan bli upp till två meter lång.

Det växer på sandiga och mjuka bottnar ned till tio meters djup, i såväl salt som bräckt vatten.

Ålgräset bildar vidsträckta undervattensängar med en fauna av kräftdjur, musslor och fiskar. Ängarna är en viktig miljö för torskyngel.

På 1930-talet drabbades ålgräset av en parasitsvamp som hotade utrota stora delar. Växten repade sig dock och återtog delvis sina forna växtplatser, men har åter minskat på grund av hamnanläggningar, båttrafik, övergödning och överfiske.

Om större fiskar försvinner rubbas näringskedjan i flera led så att fintrådiga alger breder ut sig och kväver ålgräset.

Ålgräset motverkar växthuseffekten, då det tar upp och lagrar koldioxid.

Torrt ålgräs har förr använts som fyllnad i madrasser, som isoleringsmaterial och även som taktäckning.

Under andra världskriget användes växten som tobakssurrogat.

Källor: NE, länsstyrelsen i Västra Götaland