- Den antisemitism som är mest framträdande nu är både den högerextrema som vi såg i höstas med Nordiska motståndsrörelsen och den som vi förknippar med Mellanöstern, säger hon till TT.
- Det är dels en klassisk antisemitism med konspirationsteorier om judars makt som finns bland högerextrema, dels den islamistiska antisemitismen som handlar mer om Israel och där svenska judar sammanblandas med den israeliska politiken.
Forskningen visar att antisemitismen grasserar i flera varierande miljöer, påpekar Ingrid Lomfors; våldsbejakande extremism finns såväl till höger som till vänster.
Blossar upp
Hon befarar fler reaktioner i Sverige på omvärldshändelser, som det nu aktuella beskedet från president Donald Trump att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad.
- Jag tror att vi får vänja oss vid att det som sker ute i världen också får återverkningar på vårt samhälle.
Enligt hatbrottsstatistiken från Brottsförebyggande ökar antisemitismen i Sverige, enligt Ingrid Lomfors.
- Antisemitismen är mer synlig i det offentliga rummet i dag än vad den var för tio år sedan. Det beror säkert på flera saker. Vi ser att det stämmer överens med bilden internationellt. Sedan brukar man ju säga att antisemitismen ligger latent och får näring i nya miljöer varav sociala medier naturligtvis är en. Världen har krympt och det blir lättare att föra ut (det antisemitiska) budskapet.
Ökad rädsla
Ingrid Lomfors bedömer att, bland annat tack vare utbildningsinsatser, finns en ökad medvetenhet i samhället om faran med antisemitismen och andra former av rasism.
Å andra sidan:
- I en internationell rapport nyligen sticker Sverige ut på det sättet att svenska judar upplever en hög grad av oro.
Efter helgens attacker och hot mot de judiska församlingarna i Göteborg och Malmö ökar förstås farhågorna.
- Det är förfärligt och vi måste sätta stopp i tid för antisemitismen. Den är en fara inte bara för den judiska minoriteten utan även för hela samhället. Vi vet av historien att antisemitismen är en fara för demokratin. Hat föder hat och därför är det också en angelägenhet för hela Sverige.
• Termen antisemitism lanserades 1873 av tysken Wilhelm Marr och blev synonymt med aversion mot judarna eller hat mot judar, som ”ras” i enlighet med tidens ”rasvetenskap” eller rasistiska föreställningar.
• Antisemitism kan uppträda i olika politiska och religiösa miljöer. Fyra historiska grundformer enligt den tyske historikern och antisemitismforskaren Wolfgang Benz: kristen antijudaism, modern/rasistisk antisemitism, antisemitism relaterad till Förintelsen, antisionistisk antisemitism.
• Den definition av antisemitism som fått stor spridning i väst är framtagen gemensamt av EU och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Definitionen inleds: "Antisemitism är en viss uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Retoriska och fysiska uttryck för riktas mot judar och icke-judar och/eller deras egendom, mot judiska gruppers institutioner samt religiösa byggnader och platser."
Källa: Forum för levande historia