- Det handlar inte om numerären utan om vem som återvänder, säger Magnus Ranstorp, vid Försvarshögskolan, till TT.
När terrorrörelsen IS pressades tillbaka i Syrien och Irak i våras befarades att fler svenskar som rest ner för att ansluta sig till IS skulle komma tillbaka. Men enligt Säkerhetspolisen är trenden från 2016 konstant – färre återvänder. Det rör sig nu om "ett fåtal individer".
TT har talat med lokala samordnare mot våldsbejakande extremism och poliser på de orter där problematiken varit påtaglig. Alla ger samma bild – återvändandet har under 2017 kraftigt avtagit.
- Vad jag känner till så är det inte någon som återvänt i år, säger Fredrik Malm, polis som jobbar mot radikalisering i Örebro, en av de kommuner som flest rest ifrån.
Svårt komma ut
Övriga städer – Malmö, Göteborg, Borås och Stockholm – har haft "enstaka" återvändare.
Orsakerna varierar, men det är just nu mycket svårt både att ta sig in och ut ur IS-kontrollerat område, enligt Säpo.
- Vi har ett antal som finns kvar i krigszonen mot Turkiet som inte kommer vidare, främst kvinnor och barn, säger Peder Englund, säkerhetschef i Borås.
En del uttrycker för anhöriga i Sverige att de vill hem, för andra har livstecknen upphört – och för vissa kan det finnas en vilja att stanna och strida till slutet.
- Sannolikt finns ett antal därnere som inte vill komma tillbaka utan som vill löpa linan ut, säger Zan Jankovski, samordnare för Göteborgs arbete mot våldsbejakande extremism.
Hatpredikanter
I Stockholm har de som kommit tillbaka hållit en låg profil.
- Deras tillvaro här i området har varit väldigt lågmäld. De syns och hörs inte speciellt mycket, säger Christoffer Bohman, polisens biträdande områdeschef i Järva.
TT: Ska man vara orolig om det är tyst?
- Det jag kan säga är att lokalpolisområdet har ingen information det senaste halvåret som visar på någon form av terrorplanering eller planering av attentat. Utan det är vardagsbrottslighet som de här individerna ägnar sig åt, säger Bohman.
I Borås ser kommunen hur andra aktörer kliver fram för att stärka extremistmiljöerna.
- Vi har haft ett antal så kallade hatpredikanter som rest runt och haft föreläsningar på i alla fall en av våra moskéer. Så spridandet av det odemokratiska budskapet fortsätter, säger Peder Englund.
Tackla miljöerna
De radikala miljöerna i Sverige blir heller inte mindre, påpekar terrorexperten Magnus Ranstorp.
- Säpo pratar nu om 2000 individer. Utöver det finns det ytterligare individer som attraheras av miljön. Återvändarna är farliga, dem måste man punktmarkera. Men det handlar också om att tackla miljöerna som de kommer ifrån, säger han.
Ranstorp varnar samtidigt för att underskatta återvändarna. En stor andel vänder tillbaka till radikala miljöer där de uppnår stjärnstatus.
- De behöver inte vara många. Vi har haft, vilket vi ofta glömmer i Sverige, två återvändande svenska medborgare som varit delaktiga i Paris- och Brysselattentaten, två av de värsta terrorattentaten som skett i Europa, säger han.
Omkring 300 personer har sedan 2012 rest ned till Syrien och Irak för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper i regionen, främst IS.
Cirka hälften av dem har återvänt.
Ett 40-tal resenärer tros ha dödats.
Runt 100 personer finns kvar i konfliktområdet.
Resandet var som störst 2013 och 2014, därefter började resandeströmmen klinga av. 2016 reste ett tiotal personer.
Återvändandet började mattas av 2016 och utvecklingen ser ut att hålla i sig även under 2017.
Återvändandet har inte avtagit helt, men det rör sig nu om ett fåtal individer.
Säpo har samtal med alla som återvänder. Finns det anledning att anta att brott har begåtts inleds en förundersökning.
Källa: Säpo
