Med en digital brevlåda kan den som vill få viss del av sin post digitalt istället för med traditionella brev. En skillnad mot vanlig mejl är att det krävs inloggning med e-legitimation av säkerhetsskäl. I Sverige har det gått trögt med införandet av digitala brevlådor medan det i Danmark är väl spritt.
- Där kan man fatta centrala beslut som gör att de enskilda myndigheterna måste jobba på ett visst sätt med digitalisering. Vi har i dagsläget inte den legala möjligheten eller sättet att styra digitaliseringsinitiativ i Sverige, säger Ulf Melin, professor i informatik och som bedriver forskning om e-förvaltning och e-tjänster vid Linköpings universitet.
Sverige sämst i klassen
I Danmark har ungefär 80 procent av befolkningen en digital brevlåda och i Norge 30 procent. För Sverige är motsvarande siffra runt 20 procent.
- Vi ligger efter men jag tror att vi kommer att gå ikapp de andra, säger Håkan Johansson, verksamhetsutvecklare för tjänsten Mina meddelanden på Skatteverket.
I Danmark råder tvång för företag och privatpersoner att ha en digital brevlåda men på avsändarsidan finns ingen tvingande lagstiftning. I Norge är förhållandet det motsatta – inget krav på medborgarna att ha brevlåda – däremot måste statliga myndigheter göra utskick digitalt.
Fyra brevlådor
Rent praktiskt sköts den digitala posten via en enda upphandlad brevlåda, den Postnord-relaterade Eboks, i Danmark. I Norge finns två upphandlade digitala brevlådor.
I Sverige är modellen annorlunda. Här har det inte skett någon upphandling, istället finns ett öppet system dit godkända brevlådor kan ansluta. I nuläget finns fyra digitala brevlådor – den statliga ”Min myndighetspost” och de tre privata Kivra, Digimail och Eboks – anslutna till Mina meddelanden som är den övergripande tjänsten för säker digital post och som drivs av Skatteverket.
- I den statliga brevlådan får man enbart myndighetspost, medan man i de privata brevlådorna även kan få meddelanden från privata avsändare som exempelvis elbolag och försäkringsbolag, säger Håkan Johansson.
Inget krav
I Sverige finns inget obligatoriskt krav på att ha en digital brevlåda. Vissa krav finns på myndigheterna att skicka digitalt, vilket styrs via formuleringar i myndigheternas regleringsbrev.
Enligt professor Melin vid Linköpings universitet är den generella metoden i Sverige att stimulera efterfrågan på digitala tjänster genom att skapa fördelar för medborgare som använder dessa.
- Du har ju alltid en delmängd av medborgarna som gillar nya tekniska lösningar och som hoppar på det nya och i detta sammanhang exempelvis anser att miljöhänsyn eller tillgänglighet är viktigt. Men du har en helt annan och långsammare spridningskurva än om du tvingar ut det i en kanal, säger Ulf Melin.
Min myndighetspost: Statens digitala brevlåda som förvaltas av bland annat Skatteverket.
Kivra: Bolaget ägs av 41an Invest som är H&M-chefen Karl-Johan Persson och Stefan Krooks investeringsbolag. Ägare är också FAM (Wallenbergstiftelserna) samt styrelse och personal.
Digimail: Ägs till 90 procent av utvecklingsbolaget Smart Refill, resterande ägs av Bring.
Eboks: Grundades i Danmark 2001 och kom till Sverige 2015. Ägs av Postnord tillsammans med betalföretaget Nets.
För att använda digitala brevlådor krävs e-legitimation.
