Jaggu, nu är jag bra sölten a du!
Stagge d’orr!
Det var riktigt färt du!
Är du en riktig Strömstadsbo så har du inga problem att förstå meningarna. Strömstads Tidning har samlat några av de ord och uttryck man kan höra i stan. Under orden och uttrycken finns en intervju med dialektforskaren som reder ut vad som utmärker dialekten som talas i Strömstad.
Sölten betyder hungrig.
Dridonge betyder busunge eller skitunge.
Kav rödden betyder lat. Om någon är kav rödden så är den personen lat av sig.
Blegg betyder att havet är helt stilla, när det är vindstilla ute.
Bokkete betyder tjurskallig och vresig. ”Vilken bokkete man!”
Färt betyder något konstigt, oväntat och lite knäppt. ”Det var riktigt färt det du berättade för mig”.
Bränngött betyder väldigt bra. Att solen skiner en ledig lönefredag kan man kalla bränngött.
Apekatt används ofta för barn som far omkring och stökar. ”Nu far de runt som apekatter”.
Kröddete betyder petig, ofta när det gäller maten.
Tje på’t betyder trött på något. ”Godiset var slut och jag var så tje påt”
Kasserava betyder byxhäng. ”Dra upp byxorna, sån kasserava du har a”.
Sinna betyder arg och förbannad. ”Han var så sinna”.
Sledden betyder trött och sliten.
Jaggu! betyder jag säger då det!
Tjagane betyder kinder.
Himsket betyder väldigt. ”Det var himsket dyrt”.
Sketen betyder smutsig.
Bedredden betyder ännu mer smutsig.
Gààrn betyder galen. ”Han var riktigt gààrn”.
Glana betyder stirra.
Frössen betyder frusen.
Dövven betyder trött/slö.
Fomme betyder lite dum. ”Se vilken fomme som kör mot enkelriktat”.
Grinete betyder sur och tvär. ”Så grinete du är a!”
Stagge d’orr betyder ta det lugnt, lugna ner dig.
Någge tå hörrt betyder lite av varje.
Ljuling betyder stryk. Att ge någon en ljuling är att ge någon stryk.
Pen betyder fin.
Kagebedde betyder kakbit.
No e du a bra masete betyder ”Nu är du bra besvärlig”.
Skrockete betyder lite skranglig och svag.
Viosen betyder nyfiken.
Ullianes är ett förstärkningsord. ”Han är så ullianes viosen”.
Bärl är ett annat förstärkningsord. ”Han är bärl fael (ful)”.
Jångelverk betyder att man är lite oseriös och flamsar.
Sadd betyder att man är en slarvig person.
Höl i bönn betyder hål i botten, från Ålefiskarns vals.
Hössen bär du da åd? betyder ”hur bär du dig åt”?
Jodasatter betyder ”Jo då, så är det”.
Lyssna på ett smakprov av den bohuslänska dialekten här:
Dialektexperten: ”Bohuslänskan kommer inte att försvinna”
Vad utmärker bohuslänskan? Pratar yngre lika mycket dialekt som den äldre generationen? Kommer dialekter försvinna? Dialektolog Lena Wenner på Institutet för språk och folkminnen i Göteborg är expert på dialekter och språkförändringar. Hon ger lugnande besked till alla som är oroliga för en framtid där alla pratar rikssvenska.
– Dialekterna är inte hotade. Några tendenser till att det kommer bli en och samma dialekt i hela landet ser vi inte. Dialekterna kommer alltid finnas kvar, men de kommer kanske inte låta likadant om femtio år som de gör i dag, säger hon.
Förr, när dialekter kunde särskilja sig mycket på bara några kilometer, levde man på ett annat vis, som lade grunden till små dialektala förändringar inom en kommun förklarar Lena Wenner. I Strömstad pratade man på ett vis, i Skee på ett annat och i till exempel Krokstrand fanns ytterligare dialektskillnader.
– Det som man tidigare kunde höra som skillnader från ett område till ett annat, det blir mer uppblandat idag. Folk rör sig mer, man flyttar runt och kanske bor i ett litet samhälle men pendlar till arbete på annan ort. Alla de här små förändringarna påverkar dialekterna, och de lokala dialekterna i de mindre samhällena flyter ihop mer, säger hon.
Vad skulle du säga utmärker dialekten som talas i norra Bohuslän?
– Både vad gäller ordförråd och uttal så brukar man säga att Bohuslän har en gammal dialektgräns där Gullmarsfjorden går. Norr om Gullmarsfjorden har mer norska influenser i sig. Medan den södra bohuslänska dialekten mer riktar sig mot Västergötland. Det har traditionellt varit en ganska skarp gräns där, och jag tror man fortfarande kan höra den skillnaden. I norra Bohuslän använder man till exempel ordet ”genser”, vilket är ett norskt ord som betyder tjocktröja. Det är oftast äldre som använder det ordet, och det är något som plockats upp från Norge.
Just närheten till Norge har haft – och har fortfarande – stor påverkan på den lokala dialekten i området.
– Det är en del ord som härstammar från det norska språket, men även lite melodin. Vi söderut tycker ni i norra Bohuslän ofta låter glada och det låter lite norskt när ni pratar, säger Lena Wenner med ett skratt.
Allt fler yngre människor talar mer dialekt, och känner sig stolta över sin dialekt menar Lena Wenner. SVT-programmet ”Svenska dialektmysteriet” med Fredrik Lindström kan ha bidragit till det ökade intresset för dialekter tror hon. Även den tidigare synen på dialekter som något mindre fint kan ha skapat en motreaktion.
– Många ser numera dialekt som något fint och positivt. Det gäller inte bara äldre som är rädda att dialekten ska försvinna utan även ungdomar som är stolta över att de kommer från ett område.
Unga som vill stanna i sin hemstad pratar med dialekt
En studie som gjorts just i norra Bohuslän stärker hennes resonemang, och visar på just hur dialekten blir starkare hos yngre människor. Unga som har bestämt sig för att bo kvar på en ort, och ser en framtid där, tenderar att prata mer dialekt än de som vet att de kommer flytta till någon annan ort.
– Detta sker helt omedvetet, men man ser en tydlig skillnad mellan de två grupperna. Det är ju inte så att man tänker att man ska prata annorlunda för att man ska flytta till Stockholm senare, men det handlar om att man vill känna en samhörighet. Man använder sin dialekt för att visa var man hör hemma.
Att umgås över generationsgränserna och viljan att tillhöra lokalsamhället gör att man som yngre snappar upp lokala ord och uttryck lättare. Dialekter förändras även med generationer. Har man inte så mycket kontakt med den äldre generationen så får man inte höra dialekten eller använda den aktivt. Då blir det ett tapp.
Kan man plocka upp en ny dialekt om man flyttar?
– Ja, det är ganska vanligt. Om man är ett barn upp till runt 12 år så brukar man säga att man byter dialekt helt om man flyttar. Man påverkas mer av sina kompisar än sina föräldrar, och man vill passa in i sitt nya sammanhang. Som vuxen kommer man automatiskt att plocka upp nya ord, det gör man utan att tänka på det.
Men ens intonation, tonhöjd och betoning, är svårast att förändra.
– Det lever kvar längst. Hur man uttalar ord sitter ofta kvar så som man lärde sig när man var liten.
