Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Tomten: ”Julafton skulle behöva ha några timmar till”

Nu har jultomten bråda tider, men tidningen har ändå lyckats få en pratstund med honom. Snart ska han ge sig ut på årets längsta arbetsdag – julafton.
– Julafton är för kort. Den skulle haft ett par timmar till, säger han.

Tomten som vi pratar med finns i trakterna runt Strömstad, och det är där han ska fara omkring och lämna klappar. Det är alldeles för mycket att göra för att en enda tomte skulle klara uppgiften. Det finns en hel släkt.

– En gång satt jag hos en familj som hade omslagspapper med en massa fina tomtar på. Jag kunde peka för barnen och visa att där såg jag ju min farbror.

Att leka och skoja med barnen hör till uppdraget.

– Men Kalle Anka ödelägger en del, säger han.

Jultraditionen som naglar familjer i tv-soffan på bästa jultomte-tid kan göra tidsbristen denna hektiska dag än mer kännbar. Men tomten tycks ta det med ro.

Nu ringer jag runt och kollar att de är vaccinerade

De två senaste jularna har förstås inte varit som vanligt. Att gå från familj till familj och dela ut klappar och kramar kan lätt innebära att också dela ut virus litet här och där och det är inget som tomten vill. Förra året nöjde han sig oftast med att vinka genom fönstret när han ställt säcken vid dörren.

– Nu ringer jag runt och kollar att de är vaccinerade. Är de inte det går jag inte in. Jag vill ju inte sprida smitta.

Till familjer där alla vuxna är vaccinerade kan ha gå in om de vill och ställa frågan "finns här några glada barn?" Ja, för så säger tomtarna numera.

– Vi har fått besked om att vi inte får fråga efter "snälla barn".

En lurig fråga som kan göra julaftonen ångestfylld för känsliga barn som börjar fundera över om de verkligen är snälla nog att vara accepterade. Men glada barn brukar det garanteras finnas, som vill sitta en stund i knät, prata med tomten och kramas. Men det sistnämnda är också tveksamt i pandemitider.

– Det blir mycket mindre kraming nu.

Men Kalle Anka ödelägger en del

Tomten är auktoriserad medlem av Sveriges Tomtegille, berättar han.

Men visst pratar han norska?

– Jag bryter litet på svenska och norska och engelska för jag har ju farit runt mycket, förklarar han.

– Förut var jag i Norge också, men det är svårt att få renarna över gränsen och jag har fullt upp med att besöka alla barn och familjer som väntar på mig runt Strömstad och en bit söderut.

I sådär 15 år har denne Strömstadstomte delat ut klappar. Det började med att han jobbade på Eurocash i Svinesund och var med på deras julevenemang. Så växte det till systerbutikerna i Charlottenberg, Eda och Åmål och så började andra höra av sig.

Ni kan gärna dra i skägget, för det sitter fast, brukar jag säga till barnen

När julafton väl är inne har tomten förberett sig länge. Den här tomten använder till exempel inget lösskägg. Det är äkta vara.

– Ni kan gärna dra i skägget, för det sitter fast, brukar jag säga till barnen.

I juni börjar han anlägga sitt tomteskägg. I januari brukar han raka sig.

Svenska Tomtegillet har en klädkod, berättar han. I stort sett har tomtarna att välja mellan att vara Santa Claus – Coca-Cola-tomten med de röd-vita kläderna – eller en mera traditionell svensk tomte, som kan ha grå knickers eller byxor och har ett mera tydligt släktskap med folktrons gårdstomtar och vättar.

– Jag är mera av Santa Claus, säger Tomten i telefonen.

Den som mötte honom vid julförberedelsernas start i samband med att Strömstads gran tändes på Torget vet det. Då satt tomten på en halmbal i röd jacka, röda byxor och röd luva, allt kantat av vitt fluff. Och skägget var utväxt till äkta tomteskägg redan då.

Läs mer om tomten:

Julstämning och mingelglädje - med försiktighet

Jultomten har fått en ny kompis - Kapten Kuling

Julsamtal med Tomten i Strömstad

Sveriges Tomtegille

Bildades 10 februari 2001 i Spikgården på Vallby Friluftsmuseum i Västerås.

Föreningens uppdrag är att bevara och förstärka jul- och tomtetraditioner i Sverige.

Grundvärdering: "Alla barn ska ha chans till en vänlig, glad, skäggig, rödkindad, rödklädd och framför allt nykter, icke rökande, julklappsutdelare på julaftonen."

Medlemmar får både tomtegubbe och tomtemor bli. Barn under 18 blir tomtenissar och -stinor. Krävs ett års prövotid under vilken man har en fadder.

Föreningen är politiskt och religiöst obunden och drivs utan vinstintresse.

Föreningen tar gärna emot fler medlemmar.

Ger ut tidningen Tomteposten.

Andra tomteorganisationer: Dansk Julemandslaug, Julenisselauge i Norge och Santa Claus of Greenland.

Mera info: https://sverigestomtegille.wordpress.com