Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Stort intresse för kolonilotter till havs – men snåriga regler

Många vill ha en egen kolonilott till havs för att odla allt från blåmusslor till tång – men reglerna är krångliga och ett tillstånd kan kosta tusentals kronor. Det har forskare på Tjärnö laboratorium kommit fram till under ett pilotprojekt.
– Det är väldigt komplext och i mitt projekt ska vi inte ens äta det vi odlar. Då är det ännu fler tillstånd som krävs, säger projektledaren Maria Bodin.

Köerna till kolonilotter på land kan på sina håll vara långa. Och samma sak visade sig gälla lotter till havs. Det visade sig när forskaren Maria Bodin och hennes kollegor startade sitt pilotprojekt. Maria Bodin, projektledare på Institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet, har fått många mejl och telefonsamtal.

– Det är allt från privatpersoner till företag, restauranger och skolor som vill odla. Det kan dels vara vid egen brygga och dels att man vill samodla på kolonilotter mitt i havet, säger hon.

De har testat olika arter och just nu växer havssallad, blåmusslor, sjöpung och ostron vid bryggan vid Tjärnö.

LÄS MER: Marina kolonilotter: ”Som en kryddträdgård i havet”

Snåriga regler

Under projektets gång har det också blivit tydligt att reglerna för att få börja odla till havs är snåriga. Det krävs en rad olika tillstånd för exempelvis dispens från strandskyddet, odlingstillstånd och anmälan om vattenverksamhet. Men den som vill odla till havs kan också behöva kolla områdets detaljplan med kommunen och om det krävs en prövning av artskyddsförordningen. Maria Bodin har fått lära sig under projektets gång vilka tillstånd och regler som behöver följas.

– Vad jag har upplevt så har det inte varit någon direkt samordning. Länsstyrelsen är en av många myndigheter som handlägger tillståndsansökningar och de har inte fått så många sådana här ärenden, säger Maria Bodin.

Enligt hennes erfarenhet från projektet kommer notan för de olika tillståndsprocesserna hamna på många tusen kronor. Hos kommunen kan bara en ansökan om stranddispens exempelvis hamna över 10 000 kronor.

– Det är väldigt komplext och i mitt projekt ska vi inte ens äta det vi odlar. Då är det ännu fler tillstånd som krävs, säger Maria Bodin.

De här tillstånden kan du behöva

Det krävs flera olika tillstånd beroende på var du ska odla, men här är några forskarna tittade på i projektet:

Dispens från strandskydd. Ansök hos kommunen eller hos länsstyrelsen. Sistnämnda om det är reservat eller Natura 2000-område.

Odlingstillstånd. Ansök på fiskeenheten på Länsstyrelsen.

Anmälan om vattenverksamhet. Görs hos länsstyrelsen och handlar om rådighet över vattenområdet.

Kontrollera detaljplan. All mark är inte detaljplanelagd, men kontrolleras hos kommunen.

Prövning artskyddsförordningen. En process som kan ta tid, men det inte alltid finns krav på. Görs hos länsstyrelsen.

Källa: Rapporten ”Marin kolonilott på Tjärnö”/Göteborgs universitet

”Många olika delar”

Själva odlingen till havs är också lite mer komplicerat än till exempel ett potatisland på land. Enligt Maria Bodin är första steget är att inventera vilka arter som finns i vattnet och kan tänkas växa till sig i just de salt-, ljus- och väderförhållanden.

– Vi vill inte introducera nya arter, det kan få fatala följder, säger Maria Brodin.

Malin Christiansson, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen Västra Götaland, har bara har fått några få frågor om marina kolonilotter. Men hon bekräftar att tillståndsprocessen är komplex.

– Det är många olika delar och ja, det kostar en hel del.

Malin Christiansson, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Västra Götaland Bild: Privat
Malin Christiansson, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Västra Götaland Bild: Privat

Hon förklarar att områdena i havet oftare är mer skyddade än exempelvis områden i stan som har kolonilotter. Men ett steg mot att göra processen något enklare är att sikta på ett område som inte är strandskyddat eller reservat – även om man också då behöver anmäla vattenverksamhet och ansöka om odlingstillstånd.

Det är främst Miljöbalken som styr. I vissa fall är det länsstyrelsen som hanterar tillstånden, som när det är reservat eller Natura 2000-område, och i andra kommunen, som när det finns en detaljplan som styr användningen av området eller enbart är strandskyddat.

– Förhoppningen är att det med tiden kan bli enklare för dessa kolonilotter, säger Malin Christiansson.

LÄS MER: "Kosterhavet är ett näringslivsprojekt – också"

LÄS MER: Havet som närings­gren – så tänker politikerna