Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kent Hansson (S) i Strömstad skriver på DN Debatt tillsammans med kommunstyrelsens ordförande i Haparanda och Lund. Bild: Olle Lindeborg
Kent Hansson (S) i Strömstad skriver på DN Debatt tillsammans med kommunstyrelsens ordförande i Haparanda och Lund. Bild: Olle Lindeborg

Kent Hansson gör gemensam sak med Lund och Haparanda

När det nordiska samarbetet behövdes som bäst fungerade det som sämst. Nu är hög tid att få upp frågan på bordet om hur de nordiska länderna kan agera tillsammans, när de utsätts för yttre påverkan – till exempel en pandemi.
Det skriver tre kommunstyrelseordföranden vid tre nordiska gränser, från tre olika partier, i en artikel i Dagens Nyheter. En av dem är Kent Hansson (S) i Strömstad.

Tillsammans med Philip Sandberg (L) i Lund och Sven Tornberg (C) i Haparanda vill han få regeringarna att verkligen se vilken katastrofal inverkan det haft på livet i gränstrakterna när gränser stängts och de olika länderna agerat på olika sätt.

De påminner om att den nordiska passfriheten och de öppna gränserna är 70 år gammal, men att öppenheten drabbats av bakslag sedan 2015 (Då infördes gränshinder på grund av flyktingströmmar).

– Jag tror inte riktigt de förstår gränsproblematiken när de är på avstånd. Det handlar om mycket. För Strömstads del har handel och besöksnäring lamslagits och arbetsmarknaden slagits ut.

Vi har många sidor av det som hänt att dra lärdom av

– Men det finns också starka sociala aspekter. Människor som har släkt och vänner på olika sidor om gränsen har drabbats hårt. Det handlar om vuxna barn som inte kunnat besöka gamla föräldrar som befunnit sig i livets slutskede och om mindre barn som inte kunnat träffa föräldrar som bor på olika sidor om gränsen som de tänkt, säger Kent Hansson.

– Vi har många sidor av det som hänt att dra lärdom av.

Även från Lunds sida lyfter debattartikeln upp den stora gemensamma arbetsmarknaden, här i den dansk-svenska regionen kring Öresund, och svårigheterna för pendlare när reglerna ständigt ändras. Och även i Lund märks gränshindren för besöksnäringen och de drabbar forskningssamarbetet mellan länderna.

Haparandas situation jämförs i artikeln med om man skulle skapa en gräns mitt i Stockholm mellan Gamla Stan och Slussen. Haparanda och finska Torneå är i praktiken en enda stad i två olika länder. "Ett samarbete som varit en förebild i hela Europa. Här har man gemensam skola, gemensamt rese­centrum, samarbete mellan räddningstjänst, kultur och fritid", skriver artikelförfattarna. Med restriktioner vid gränsen slits detta isär.

– 2019 deklarerade de nordiska statsministrarna att Norden ska vara Europas mest hållbara och integrerade region. Det har visat sig vara bara en pappersprodukt. När det gällde gick länderna åt olika håll. Nu vill vi ha upp frågan om det nordiska samarbetet på bordet, diskutera hur vi ska agera när vi utsätts för yttre påverkan, säger Kent Hansson.

Läs också:

Debatt om gränsen: "Det vi ser är ett misslyckande."

Norges statsminister grillad av svenska politiker

– Jag har tryckt på under hela pandemin via de regeringsrepresentanter vi haft kontakt med, bland andra Nordenministern Anna Hallberg.

– Nu har jag uppgifter om att Magdalena Andersson och Norges statsminister Jonas Gahr Støre ska ha möte om gränssamarbetet den här veckan, tillägger han.

Nu vill vi ha upp frågan om det nordiska samarbetet på bordet

Det ska bland annat gälla Folkhälsomyndighetens hemställan till regeringen om att ta bort kravet på utländska medborgare att ha med sig ett negativt covid-test till gränsen om de vill resa in i Sverige.

Har ni fått några reaktioner på DN-artikeln?

– Bara positiva så här långt. Bland annat har kommunstyrelseordföranden på andra håll i Sverige hört av sig och sagt att de tycker det är bra att vi lyfter frågan.

Läs mera: Svinesundskommittén skriver brev till statsministrar: "Ser problemen"

Johan Hultberg: ”Jag vill se mera samordning mellan länderna”