Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

I jakten på en förklaring till eventuella biverkningar finns vaccinationstekniken med. (arkivbild) Bild: Henrik Sennelöv
I jakten på en förklaring till eventuella biverkningar finns vaccinationstekniken med. (arkivbild) Bild: Henrik Sennelöv

Astra Zeneca är ute ur kylen men veckans tilldelning liten

Nu öppnar vårdcentralerna kylskåpen och börjar vaccinera med Astra Zenecas vaccin igen, men bara till dem i åldersgruppen 65+.

Capio har 110 doser Astra Zeneca, Bohuslinden 130. Bohuslinden kommer också att få 60 doser av Pfizers vaccin den här veckan. När de här doserna är givna räknar Capio med att vara nere i åldrarna 74-75 år och Bohuslinden på åldersgruppen född 1943, alltså 78 år.

Några besked om ytterligare leveranser fanns inte på måndagsmorgonen.

En viss osäkerhet bland patienterna har märkts inför turerna kring Astra Zenecas vaccin, som först inte gavs till de äldre och nu ges enbart till äldre.

Därför vaccinerar man nu enbart de äldre med Astra Zeneca.

Bakgrunden är att testerna inför godkännandet av vaccinet inte hade omfattat tillräckligt många äldre för att man skulle kunna säga att skyddseffekten var god nog bland dem. Sedan underlag kommit från Storbritannien ser man att vaccinet fungerar även för äldre. Samtidigt har en misstanke om allvarliga biverkningar – i form av blodproppar, blödningar och minskat antal blodplättar – uppkommit, men de tycks bara drabba yngre. Därför vaccinerar man nu enbart de äldre med Astra Zeneca.

En fråga som utreds av det europeiska läkemedelsverket EMA är om vaccinationstekniken kan ha med risken för biverkningar att göra. När man ger vaccin i en muskel ska man förvissa sig om att kanylen inte hamnar i ett blodkärl genom så kallad aspiration – man drar tillbaka kanylen en bit innan man injicerar och kontrollerar att det inte kommer blod.

Det har kommit vittnesmål om att detta inte alltid görs och frågan är då om vaccin som hamnar i ett blodkärl kan innebära risk för de koagulationsrubbningar som utreds. I Danmark gick Sundhedsstyrelsen redan 20 mars ut med uppmaningen att alla vaccineringar mot covid 19, oavsett vaccintyp, ska göras med aspiration. En försiktighetsåtgärd, säger den danska myndigheten, som också hänvisar till att tekniken inte alltid är praxis.

”Vi aspirerar som vi alltid har gjort. Det är grundläggande kunskap när man lär sig injicera.”

I Sverige finns ingen sådan uppmaning.

" Vi har ju godkänt ett läkemedel genom muskulär injektion och då är ju det en förutsättning för att det ska kunna användas. Skulle det senare framkomma att det finns vårdinrättningar som inte följer det, då skulle det vara ivo:s uppgift att se till att informera om hur det ska gå till", sade Karl-Mikael Kälkner, ämnesområdesutvecklare på Läkemedelsverket, till Dagens Nyheter i fredags.

Men även i Sverige är praxis luddig. I manualer sägs att man ska förvissa sig om att blod inte kommer i kanylen, men det finns exempel både på att det står att man alltid ska aspirera och att det inte behövs. Vårdcentralerna i Strömstad säger dock att deras sköterskor följer riktlinjer med aspiration.

– Vi aspirerar som vi alltid har gjort. Det är grundläggande kunskap när man lär sig injicera, säger Charlotte Ericson på Bohuslinden.

Vårdcentralens sköterskor följer vårdhandboken.

Hon har dubbelkollat med sjuksköterskorna på vårdcentralen efter tidningens fråga och meddelar att de har som rutin att vaccinera "med liten aspiration, enligt vårdhandbokens instruktion."

Även Marlene Midtvedt på Capio förklarar att vårdcentralens sköterskor följer vårdhandboken. Hon skickar med en länk till den, där det tydligt står att man ska använda aspiration.

I övrigt inväntar vårdcentralerna eventuella besked från regionen och ger inte sin personal några ytterligare instruktioner.