Vid löpspåret i Erlandseröd ligger timmerstockar i staplar under trädkronorna. Ljudet av en motorsåg som skriker bakom krönet varvas med vandringsstavar som slår mot marken.
– Det här är ett skolboksexempel eftersom det är här folk vistas, säger Conny Hansson, gatuchef vid Strömstads kommun.
Han är den som ansvarar för kommunens skogsbruksplan och i slutet av januari fick han i uppdrag av tekniska nämnden att utreda konsekvenserna av att övergå till hyggesfria avverkningar där det är möjligt. Det skulle bland annat minska koldioxidutsläpp och öka skogens artrikedom. Erlandseröd beskriver Conny Hansson som en smygstart.
– Här ligger en fasligt massa virke samtidigt som ungefär 40 procent av skogen är kvar, säger han.
Om kommunen hade tillämpat det traditionella trakthyggesbruket på platsen hade man gjort en så kallad slutavverkning – kalhuggit skogen och planerat nya träd för att om 80 år kalhugga igen.
– Nu kommer vi tillbaka hit om tio till 15 år igen och plockar de största träden. Så skapar man en skog som man både kan jobba i och vill vara i, säger Conny Hansson.
En tänkbar konsekvens av att övergå till hyggesfritt skogsbruk är en ekonomisk förlust. Enligt nuvarande plan ska skogen generera en intäkt på 1,4 miljoner kronor varje år. I dagsläget ser inte Conny Hansson några svårigheter i att upprätthålla den siffran med den alternativa metoden.
– Det är för att skogsbruksplanen släpar efter en aning. Det finns mycket att ta av, säger han.
Svår omställning
Kommunens 800 hektar produktiva skog är utspridd på ett tjugotal fastigheter och alla är inte lätta att ställa om. Vissa områden kan vara utsatta för vind till den grad att om man avverkar en del riskerar resten att blåsa omkull. I det läget ser Conny Hansson kalhuggning som ett vettigt alternativ för att sedan odla fram en robust skog i flera skikt.
– Sen kanske barnbarnsbarn kan springa runt i en sådan skog vi har tänkt oss. Skogsbruk kräver att man tänker på lång sikt, 100 år framåt i tiden, säger han.
I höstas blev Ulf Gustafsson (S), ordförande i tekniska nämnden, och andra förtroendevalda inbjudna till en skogsägare som bedriver hyggesfritt bruk. Efter det mötet gav nämnden i uppdrag åt kommunen att se över alternativet.
– Vi vill se vad konsekvenserna kan vara och vad vi kan få för avkastning, ifall det blir stora skillnader jämfört med när man slutavverkar, säger Ulf Gustafsson (S).
Hans förhoppning är att utredningen ska visa på tillräckligt många fördelar för att klubba igenom en övergång.
– Det är betydligt trivsammare att vistas i de skogarna. I och med att man gör stickvägar och avverkar med jämna mellanrum blir det hela tiden en öppen och trevlig skog att vistas i.
Huruvida ett hyggesfritt skogsbruk står sig mot ett trakthyggesbruk finns det delade åsikter om.
– Det är inte säkert att det är något negativt ekonomiskt. Där finns lite olika bud. Men vi vill ändå att man ska titta på det, säger Ulf Gustafsson (S).
LÄS MER:Fler skogsägare söker alternativ till kalhuggning
Miljöpartiet är glada för att en fråga som de jobbat för länge ska utredas.
– Vi tycker att det är jättebra. För tio år sedan skrev vi en motion om det och sen dess har vi kämpat med den frågan, säger Andreas Nikkinen (MP), 2:e vice ordförande i tekniska nämnden.
Kalhyggens konsekvenser på den biologiska mångfalden tycker han att det pratas för lite om.
– Kalhuggning står för en del av den största utrotningen av arter i människans historia. Ekosystemen förstörs när man hugger ner skogarna. Det får för lite uppmärksamhet kan jag tycka, säger Andreas Nikkinen.
