Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Stem JA!

Karl af Geijerstam: Sverige och EU ska alltid hålla dörren öppen för ett norskt EU-medlemskap

Den 28 november var det 25 år sedan Norge höll en folkomröstning om EU-medlemskapet. Sverige hade haft en omröstning den 13 november med resultatet 52,3 procent för ja-sidan och 46,8 procent röstade nej. I Norge blev resultatet nästan exakt likadant, fast omvänt: 47,8 procent för ja-sidan och 52,2 procent för nej-sidan. Norska Nei til EU firade jubileet på fredagskvällen med ett stort seminarium och fest i Oslo, men jag tillhör inte de som firar.

Norge var sist ut av de tre nordiska länderna som hade sökt medlemskap: Finland, Sverige och Norge. Anledningen till att den norska regeringen valde att lägga folkomröstningen efter Finland och Sverige var att man räknade med "svenskesuget". När norrmännen gick till val skulle man veta om Finland och Sverige skulle gå med i EU. Dessutom räknade man naturligtvis också med en opinionspåverkan från de positiva valresultaten från Finland och Sverige.

På den tiden kunde man ju inte alls ta del av andra länders valkampanjer på det sätt som man kan idag, så jag har ju inte alls några starka minnen från den norska kampanjen, som jag har från den svenska. När jag nu tittar i TT:s bildarkiv, är det slående hur bilderna från ja-kampanjen inte alls utstrålar den entusiasm som nej-sidan hade. De ja-valaffischer som syns ovan får väl betraktas som minst sagt återhållsamma. "Jeg begynte som tviler, men sier ja", utstrålar ju inte självförtroende precis.

Kanske var det helt enkelt så att de som hade roligast vinner, som jag konstaterade häromveckan:

Efter att Norge sade nej till EU, bildades EES-samarbetet mellan EU och Norge, Island och Lichtenstein. För Norges del innebar det att landet betalar omkring tre miljarder norska kronor varje år till EU:s budget, men utan att i praktiken kunna påverka EU-beslut som rör den inre marknaden. Fiske och jordbrukssektorerna är inte med i EES-samarbetet och konsekvenserna av detta är tydliga för både norrmän och bohusläningar. Gränshandeln i norra Bohuslän omsätter miljarder med flera absurda konsekvenser. Tonvis med läsk och öl fraktas fram och tillbaka över gränsen varje dag.

LÄS MER: Så blev vatten den stora gränshandelsvaran

Motståndet mot EU är starkt på den norska landsbygden. Enligt OECD får en genomsnittsbonde i Norge över 50 procent av inkomsterna från offentliga medel. I EU är genomsnittet strax under 20 procent. Det är klart att ett EU-medlemskap skulle innebära en omstrukturering av det norska jordbruket. Men det torde nog innebära en rejäl vinst i de vanliga norska konsumenternas plånböcker. Även svenska mejerier kan producera brunost.

Ur svensk synvinkel hade det varit en fördel om Norge hade varit med i EU. Vi har ett starkt nordiskt samarbete, gemensamma intressen och värderingar. Det gäller många områden från fiskepolitik till värdet av att EU:s medlemsländer måste vara stabila demokratiska rättsstater.

Därför bör Sverige och EU alltid hålla dörren öppen för ett fullvärdigt norskt EU-medlemskap. Då kan ju norska medborgare och skattebetalare också få vara med och påverka EU:s framtid på riktigt.

Avslutningsvis, det är inte bara Norge som kan ändra politiska beslut. Naturligtvis borde Sverige också ändra åsikt och gå med i NATO. Det skulle vara bra både för Sverige och Norge. Vi behöver mer samarbete - inte mindre.

***

Här är bilder från de båda folkomröstningar som Norge har haft om EU (EF) år 1972 och 1994:

***

Läs gärna den här utmärkta artikeln i Aftenposten om attityderna till EES och EU i Norge idag: