Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Gunilla Håkansson, chefredaktör för Strömstads Tidning och Bohusläningen. Bild: Arkiv
Gunilla Håkansson, chefredaktör för Strömstads Tidning och Bohusläningen. Bild: Arkiv

Skogsbruk utan ­skövling är framtiden

Just nu funderar Strömstads kommun på att ändra sin skogsförvaltning från traditionellt skogsbruk som innebär kalhuggning till att i stället övergå till skogsbruk som främjar biologisk mångfald, utan hyggen.

Jag kan inte låta bli att förvånas över att slutavverkning genom kalhuggning fortfarande är det vanligaste sättet att bruka skog. Det är ofrånkomligt att många upplever det som skövling. Det finns ju så många fördelar med en mer hållbar skogsbruksplan, inte bara för den biologiska mångfalden och för att det minskar effekterna av koldioxidutsläppen och för att det är så mycket härligare att gå i en väl gallrad skog än att trava över ett kalhygge.

Jag är verkligen ingen expert på skogsbruk, men läste en hel del efter stormen Gudrun, som ju visade att det som nu anses som traditionellt skogsbruk gör skogen mycket känsligare för stormskador. Träd i samma storlek gör att själva stormen kan orsaka ”kalhuggning”. Ser man på skogsbruk från 1940-talet och bakåt verkade denna kunskap finnas. Man lade inte alla ägg i samma korg, som till exempel massplantering av gran, som är ett särskilt vindkänsligt trädslag. Själva kalhyggena ger dessutom stormarna extra fart.

Jag är så glad att Strömstads kommun fattat detta!

Det kanske är ett ekonomiskt sätt att bruka skog om inga stormar uppträder, men en svår förlust när det smäller till – och då inte bara förluster i virke som man kanske inte kan ta tillvara på bästa sätt, utan också risk för svåra personskador och till och med dödsfall. Tyvärr är det inget som tyder på att vi kommer att få färre stormar framöver, tvärtom.

Så i ett kortare perspektiv kanske det blir lite dyrare att bruka skogen som man gjorde innan kalhyggenas tid. Och jag är så glad att Strömstads kommun fattat detta!

LÄS MER: Kommunen tänker nytt om skogsbruk – ska gynna friluftslivet

Gatuchefen i Strömstad Conny Hansson förklarar hur man arbetar: ”I stället för att kalhugga allt och komma tillbaka om 80 år och planera nytt så kommer vi tillbaka hit om tio till 15 år igen och plockar de största träden. Så skapar man en skog som man både kan jobba i och vill vara i.” En fin bieffekt av att man tänker riktigt långsiktigt är ju just det att det blir en vacker skog som många vill njuta av och det tycker jag också är föredömligt av en kommun att tänka på.

Att även han bryr sig om upplevelsen för folk som strövar i skogen – det tycker jag är stort

Ännu roligare är det när privata aktörer, som Ragnar Johnsen i Lommeland satsar på mer hållbart skogbruk, som vi skrev om i juli. Att även han bryr sig om upplevelsen för folk som strövar i skogen – det tycker jag är stort.

LÄS MER: Fler skogsägare söker alternativ till kalhuggning