Så kan budgeten påverka din plånbok

Vid lunchtid på onsdagen tar finansminister Magdalena Andersson med sig "nådiga luntan" och tar den klassiska promenaden från departementet på Jakobsgatan i Stockholm till riksdagen där debatt väntar.

Men redan klockan åtta på morgonen blev budgetpropositionen för 2020 och höständringsbudgeten för 2019 som ska dras i riksdagen offentlig.

Och mycket av budgeten var redan känt.

– Men det var intressant att läsa om regeringens syn på ekonomin där den beskriver att vi går mot en svagare tillväxt. Det är tydligt att regeringen vill få fram att vi har en avmattning i ekonomin, säger Johanna Kull, privatekonom på Avanza.

Regeringens höstbudget har en tydlig vinnare konstaterar hon.

– Den privatekonomiska tydligaste vinnaren är höginkomsttagaren som tjänar över 58 600 kronor per månad i och med slopandet av värnskatten. Men det går inte att hitta någon tydlig förlorare, här finns lite för alla, säger hon.

Även pensionärerna får en viss skattelättnad om de har en pension över 17 000 kronor i månaden och de som har garantipension får 200 kronor mer i månaden och ett höjt tak i bostadstillägget.

– Man minskar på skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare. Och det finns en hyfsad samsyn om att man vill förbättra för pensionärer som har det sämst ställt, säger Johanna Kull.

Med det höjda taket i den så kallade flyttskatten vill regeringen och att det ska främja rörligheten på bostadsmarknaden, menar Johanna Kull-

– Men det som är viktigt är att regeringen och deras samarbetspartier snarast återkommer med hur de gör med uppskovsräntan. För om den blir kvar som den har sett ut, då blir inte den privatekonomiska vinsten speciellt stor, säger Johanna Kull.

Här är förändringarna i regeringens höstbudgetförslag som påverkar vår privatekonomi.

Slopad värnskatt

Ingen fyr

Den slopade värnskatten ingår i regeringens överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna och beräknas kosta staten drygt sex miljarder kronor per år. Det innebär en skattesänkning för de högst avlönade då den extra statliga inkomstskatten på fem procent, värnskatten, endast betalas av den som har en lön eller arvoden på över 703 000 kronor per år, det vill säga 58 500 kronor i månaden. enligt beräkningar från Finansdepartementet. Bild: Fredrik Sandberg

Påverkan för pensionärer

Ingen fyr

Många pensionärer betalar högre skatt på sin pension än vad löntagare betalar för sin lön. Den klyftan har regeringen som mål att jämna ut. För att närma sig målet har regeringen sagt att man vill sänka skatten för en miljon pensionärer från 2020, ett förslag som skulle kosta staten 4,3 miljarder kronor. Skattesänkningen berör dem med en pension på över 17 000 kronor i månaden.
Garantipensionen höjs med 200 kronor i månaden utöver den årliga uppräkningen. Dessutom ska bostadstillägg kunna betalas ut för hyror upp till 7 000 kronor i månaden, en höjning av taket från 5 600 kronor. Dessa två förstärkningar av pensionärers ekonomi beräknas kosta statskassan 2,2 miljarder kronor. Bild: Fredrik Sandberg

Skattereduktion för glesbygden

Ingen fyr

I ett "landsbygdspaket", som totalt kostar staten 2,2 miljarder kronor, ingår en skattereduktion för invånare i kommuner i det som räknas som stödområde A och B. Det handlar främst om nordvästra Sverige. Skattereduktionen innebär 1,35 miljarder kronor mindre i skatteintäkter för staten, men 1 650 kronor i skattesänkning per år för ungefär 830 000 landsbygdsbor i uppemot 80 kommuner. I snitt får dessa glesbygdsbor 137 kronor i sänkt skatt per månad från och med nästa år. Bild: Fredrik Sandberg

Högre pris bensin och diesel

Ingen fyr

Bensinskatten korrigeras och summan av förändringen blir att skatten höjs med KPI, det vill säga inflationen, och blir runt 15 öre dyrare per liter.
Dieselpriset uppges höjas cirka 10 öre litern. Bild: Anders Wiklund

Återinfört uppskovstak – den så kallade flyttskatten

Ingen fyr

Taket för hur stor del av reavinsten vid en bostadsförsäljning som får skjutas upp för beskattning höjs från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor. Taket slopades tillfälligt genom ett riksdagsbeslut för tre år sedan men ska nu återföras. Bild: Tomas Oneborg
Källa: Finansdepartementet

TEXT

Marie Kennedy

marie.kennedy@gp.se

TEXT

Magnus Vasell

magnus.vasell@gp.se

TT