I dagarna är det två månader sedan det första fallet av det nya coronaviruset bekräftades i Sverige. Sedan dess har regeringen infört en rad åtgärder för att minska smittspridningen – åtgärder som är under ständig diskussion. Gör vi för mycket på bekostnad av samhällsekonomin? För lite på bekostnad av människors hälsa?
En fråga som därmed obevekligen hamnat på dagordningen är hur många svenskar som hade dött om vi lät bli att göra något alls.
Vi ställde frågan till Tom Britton, professor vid matematiska institutionen vid Stockholms universitet och specialist på modeller för smittspridning.
För att räkna ut hur många som hade dött behöver man veta ungefär hur många som smittas och hur många av de smittade som därefter dör. Experter brukar uppskatta att ungefär 60-80 procent av befolkningen någon gång kommer att smittas av ett nytt coronavirus som sars-cov-2.
– Den svåraste komponenten är dödligheten, säger Tom Britton.
Tiotusentals dödsfall
Eftersom många av de fall som upptäcks i början är allvarliga och leder till döden upplevs dödligheten som hög hos nyupptäckta sjukdomar. När man testar och upptäcker fler smittade minskar andelen döda i förhållande till hur många som smittats totalt.
Det nya coronavirusets dödlighetssiffror låg inledningsvis på cirka 3 procent, men det sjunker stadigt.
– Det kan inte sjunka hur lågt som helst. I vanlig influensa dör ungefär 0,1 procent av de smittade och jag skulle tippa på att det blir 0,1-0,5 procent för covid-19, säger Tom Britton.
En grov uppskattning ger då att cirka 15 000 svenskar skulle dö av covid-19 om vi inte gjorde något alls åt den. Det kan jämföras med den vanliga säsongsinfluensan, som smittar färre och dödar mellan 0 och 3 000 personer i Sverige varje år enligt Tom Britton.
Nyligen offentliggjordes samma typ av uträkning för USA.
Vita husets coronakoordinator Deborah Birx uppskattar att mellan 100 000 och 240 000 människor kan avlida i sviterna av viruset de närmaste månaderna om USA:s befolkning följer rekommendationerna. Utan sådana åtgärder kan upp till 2,2 miljoner människor dö, enligt uträkningarna.
– Det finns ingen universallösning. Det finns inget magiskt vaccin eller behandling. Det är bara beteenden. Alla våra beteenden blir något som ändrar den här virala pandemins kurs de närmaste 30 dagarna, sa Deborah Birx.
Fakta: Så räknar vi
Andel smittade: 75 procent av befolkningen
Dödlighet: 0,2 procent
Två olika strategier
Så hur många liv räddas av den kraftsamling Sverige nu gör mot viruset?
Det är förstås svårare att svara på; prognoserna är osäkra och justeras ofta. I måndags uppgav såväl Anders Tegnell som Tom Britton att statistiken över antalet döda inte tycktes öka i samma takt som tidigare, då man såg en fördubbling var tredje dag.
– Det skulle tyda på att vårt preventiva beteende har haft effekt och att aningen färre, kanske 10-20 procent, smittas och dör, sa Tom Britton på måndagen.
LÄS MER:Tegnell: Det vi gör i landet verkar ha effekt
Desto större inverkan skulle det ha på sjukvården; den numera berömda, utplattade kurvan.
– Under den tyngsta belastningstiden för sjukvården kommer det kanske bara vara hälften så många att vårda. Så en del liv räddas indirekt genom att vården hinner med att ge adekvat vård till alla, säger Tom Britton.
Då skulle vi egentligen inte behöva stoppa smittan
Men 48 timmar senare låter det annorlunda. I en intervju med P1 Morgon säger Lisa Brouwers, analyschef på Folkhälsomyndigheten, att kurvan pekar uppåt igen.
– I stora delar av Sverige är det lugnt och flackt, men det ökar ganska snabbt i andra delar, sa hon.
Risken för omfattande dödlighet
Den platta kurvan kan dock innehålla ungefär lika många insjuknade som den höga och handlar främst om den i övrigt friska befolkningen. Ett annat lager av strategin handlar om att eliminera smittan i riskgrupperna – i största möjliga mån.
– Trots att vi försöker isolera dem ser vi ju redan nu att en hel del blir sjuka. Genom att platta ut kurvan minskar vi även den andelen, förklarar Annika Linde, före detta statsepidemiolog.
Numera är hon sjukvårdspolitiker för Liberalerna i Stockholm och bland annat ordförande för Hälso- och sjukvårdsnämndens kvalitetsråd i regionen.
– Risken för omfattande dödlighet finns i de identifierade riskgrupperna. Hela utgången är beroende på om vi lyckas isolera de äldre. Om vi verkligen kunde se till att ingen av dem fick smittan, ja då skulle vi egentligen inte behöva stoppa den eftersom den är lindrig för de flesta andra, säger Annika Linde.
LÄS MER:Därför måste coronakurvan plattas ut
Vill testa personal
Hon och Tom Britton är överens om att det är mycket svårt att svara på hur många fler som skulle överleva om ytterligare restriktioner infördes.
– Om vi lyckas bromsa in smittspridningen väldigt mycket skulle vi få mycket färre döda, men då måste vi bromsa i tolv månader, och jag tror inte samhället klarar av att ha en så kraftig broms under så lång tid, säger Tom Britton.
– Ett mer realistiskt sätt att minska dödligheten ordentligt är om vi lyckas skydda de äldre för vilka sjukdomen har högre dödlighet. Lyckas vi med detta kan dödstalen också minska markant, säger han.
Annika Linde är övertygad om att personal som träffar äldre bör testas så fort det är möjligt.
– Kan man komplettera med det tror jag isoleringen skulle bli ännu mer effektiv, säger hon.
Annika Linde understryker liksom Anders Tegnell vikten av att skydda vårdpersonal som träffar smittade personer, eftersom sjukdomsförloppet enligt henne förvärras i förhållande till hur mycket virus man utsätts för.
LÄS MER:Tegnell vill se fler tester av vårdpersonal
Förra veckan rapporterade Expressen att 45 läkare dött i sviterna av det nya coronaviruset och under tisdagen berättade SvD att även svenska läkare intensivvårdas för covid-19.
– Den risken är inte försumbar, det ser man i Italien. Detta är en jätteviktig aspekt, säger Annika Linde.
