Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

På torsdagen kommer riksbankens räntebesked. Bild: Christine Olsson
På torsdagen kommer riksbankens räntebesked. Bild: Christine Olsson

Riksbanken kommer med besked om styrräntan

Riksbanken höjer reporäntan från 0 till 0,25 för att stävja inflationen. Det är första gången som den svenska styrräntan ligger på positiva nivåer sedan oktober 2014.

Inflationen för mars månad steg till 6,1 procent i årstakt, enligt siffror från SCB. Det är den högsta noteringen i Sverige på 30 år.

För Riksbanken, vars huvuduppgift är att hålla inflationen till 2 procent, är det besvärande siffror. Inflationsimpulserna som troddes vara tillfälliga verkar vara här för att stanna. Riksbanken skriver att med dagens penningpolitiska beslut kommer inflationen sjunka tillbaka under 2023. Först under 2024 beräknas inflationen vara nära målbilden 2 procent.

”Inflationen har stigit till den högsta nivån sedan 1990-talet och kommer att vara hög ännu en tid. För att motverka att den höga inflationen biter sig fast i pris- och lönebildningen har direktionen beslutat att höja reporäntan från noll till 0,25 procent.”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Förra gången som Riksbanken höjde reporäntan var i januari 2020, efter flera år med så kallad minusränta. Senast räntan låg på positiva nivåer var i oktober 2014, strax efter det att Stefan Löfven blev vald till statsminister för första gången.

En höjning av styrräntan ger direkta utslag i högre bolåneräntor. Åtgärden vidtas för att bromsa in ekonomin och på så sätt dämpa rusande inflation. Teoretiskt sett brukar en höjd styrränta även stärka landets valuta, men en höjning på kronans värde är relativ till andra valutor vars centralbanker i många fall också väljer att skruva upp styrräntan.

I räntebeskedet skriver Riksbanken att Riksbanksdirektionen avser att gradvis höja räntan framöver, och att den om tre år kommer ligga strax under 2 procent.

Riksbanken menar att det oroliga världsläget bidrar till inflationen. Coronapandemin fortsätter att sätta sina spår, inte minst via nedstängningar i Kina och osäkra tillgångar på flera viktiga råvaror samt leveransproblem. Kriget i Ukraina spär på utbudsefterfrågan ytterligare. Dessutom har priserna på energi och drivmedel ökat snabbt under året.

Inte bara en energifråga

Riksgäldsdirektören, och den tidigare moderata statssekreteraren, Hans Lindblad har tidigare sagt till Dagens industri att höjd styrränta inte kommer kunna stävja inflationen. Enligt honom är prisökningarna kopplade till minskat utbud på energi och livsmedel, vilket inte en höjd styrränta kommer kunna motverka.

Ökade energi- och livsmedelspriser kan dock inte ensamt förklara den höga inflationen, skriver Riksbanken. Visserligen drog höga energipriser upp inflationen i fjol, men priserna har ökat generellt även om man räknar bort energi ur prognoserna.

”Inflationen har blivit betydligt högre än Riksbankens prognos från februari. Utfallen tyder på att uppgången nu är bred och priserna på såväl varor och livsmedel som tjänster ökar ovanligt snabbt.”, skriver Riksbanken.

I beskedet meddelas också att Riksbanken avser att skruva ned de ekonomiska stimulansåtgärderna för att motverka inflationen. Under det andra halvåret 2022 aviserar Riksbanken obligationsköp till ett värde av 37 miljarder kronor, vilket är en halvering från det första halvåret.

”Direktionen har också beslutat att sänka takten i Riksbankens köp av värdepapper under andra halvåret i år så att innehavet börjar minska, samt att Riksbanken ska sluta köpa statsskuldsväxlar från och med den 28 april. På så sätt anpassas penningpolitiken så att inflationen återgår till inflationsmålet.”, skriver Riksbanken.

Inte bara Sverige som höjer räntan

Den svenska Riksbanken är inte den enda centralbank som skruvar upp räntenivåerna. I USA ligger inflationen för närvarande på 8 procent – den högsta siffran sedan 1980-talet – och centralbanken Fed höjde i mars räntan för första gången på tre år. För tillfället befinner sig USA:s styrränta på 0,5 procent, men Fed-chefen Jerome Powell har redan flaggat för fler ”snabba” räntehöjningar för att bekämpa inflationen.

Vid årsskiftet räknar marknaden med att den amerikanska styrräntan kommer att ligga på 3 procent.

Den Europeiska centralbanken, ECB, balanserar på en skör reporänta-tråd. Å ena sidan vill man höja styrräntan för eurozonen för att motverka ytterligare inflation. Å andra sidan vill man inte bromsa in ekonomin för fort eftersom stora delar av euro-länderna kämpar mot låg tillväxt och stigande arbetslöshet. Flera länder inom eurozonen har dessutom höga statsskulder, vilket gör dem känsliga för räntehöjningar.

För tillfället ligger inflationen i eurozonen på omkring 7 procent, medan styrräntan ligger på minus 0,5 procent. Enligt uppgifter till Reuters vill ECB höja räntan i sommar, vilket i så fall skulle vara den första höjningen på tio år.

Flera svenska ekonomer har länge velat höja den svenska styrräntan för att trycka ned inflationen, men vissa är skeptiska. Nyligen sa LO:s chefsekonom Laura Hartman till SvD att Riksbanken borde behålla räntan på 0.

– Det kan mycket väl bli aktuellt senare men just nu ser jag inte skäl till en räntehöjning. För den här inflationen som vi ser i dagsläget drivs inte av för hög efterfrågan eller för höga löner, och då blir räntevapnet ganska ineffektivt. Det styr inte över Putins agerande och biter inte på bränslepriserna, säger Hartman till Svenska Dagbladet.

Texten uppdateras

Vad är styrränta?

Styrränta, eller reporäntan som den egentligen heter, är Riksbankens huvudsakliga penningpolitiska verktyg.

Reporäntan är den ränta som en vanligt bank lånar eller placerar till i en centralbank, det vill säga Riksbanken. Den nivå som räntan ligger på påverkar marknadsräntorna.

Genom att höja eller sänka reporäntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige (till exempel bolån) vilket påverkar efterfrågan i den svenska ekonomin och därmed inflationen.