Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Riksbanken höjer räntan – en trippelhöjning

Riksbanken höjde räntan med 0,75 – det är en stor höjning, men det som ekonomer väntade sig. Det betyder att styrräntan landar på 2,5 procent. Det är Stefan Ingves sista räntebesked som riksbankschef.

Räntan höjdes senast i september med 1 procentenhet, till 1,75 procent. Höjningen nu innebär att styrräntan, som styr affärsbankerna, ligger på 2,5 procent. Det kallas en trippelhöjning eftersom Riksbanken gör höjningar i steg om 0,25 procentenheter åt gången. Fram till i maj låg räntan på 0, och låg under flera år, fram till 2019, på minus. Man får leta sig tillbaka till 2008 för att hitta en ränta på den nivå Riksbanken lägger sig nu.

Orsaken till Riksbankens kraftiga räntehöjningar är att man vill bekämpa inflationen – kyla ned ekonomin och konsumtionen.

I beskedet om höjningen på torsdagen konstaterar Riksbanken att inflationen fortfarande är alldeles för hög: ”Den höga inflationen urholkar mångas köpkraft och gör det svårare för hushåll och företag att planera sin ekonomi.” Här konstaterar Riksbanken att inflationen – prisökningen av varor och tjänster – var lägre i oktober än bankens egen prognos. Men det berodde på att energipriser hade blivit lägre, medan livsmedel och andra varor blivit dyrare – den så kallade kärninflationen – vilket gör att man är fortsatt bekymrad över läget.

Fler höjningar att vänta

Riksbanken flaggar också för att fler räntehöjningar är att vänta: ”Prognosen visar att styrräntan sannolikt kommer att höjas ytterligare i början av nästa år för att då vara strax under 3 procent.” Strax under kan tolkas som 2,75 procent, vilket skulle betyda en höjning med 0,25 i februari.

Riksbanken konstaterar dock att det är svårt att bedöma hur inflationen kommer att utvecklas – vilket gör att prognoserna över räntan också blir svåra att göra.

Nordeas chefsekonom, Annika Winsth, menar i en kommentar till TT att Riksbanken tar i för mycket om man höjer räntan ytterligare i början av nästa år.

Riskerar att ta i för mycket

– Det tror jag är för mycket, svensk ekonomi viker nu, säger hon till TT.

– Det är inte säkert att den blir av, och om den blir det, är det inte bra för svensk ekonomi, säger hon om apropå beskedet om en möjlig ny räntehöjning.

Här är det en balansgång – höjer Riksbanken räntan för mycket dyker ekonomin mer än man önskar. Konsensus bland ekonomer är att det blir en normal lågkonjunktur, som kan bottna nästa år, men samtidigt är omvärlden fortsatt mycket osäker med bland annat kriget i Ukraina och den energikris som blivit följden.

I Riksbankens långsiktiga prognos för räntan, fram till och med 2025, finns ingen sänkning i horisonten.

Börsen reagerade positivt på beskedet

När styrräntan höjs av Riksbanken kommer även bankernas bolåneräntor att höjas som en konsekvens. Frågan är om vi också kommer att se större höjningar av sparräntorna, här har det varit ett gap emellan.

Moderaterna lovade i valrörelsen att amorteringskravet på bolån skulle pausas. På torsdagen säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio att det behovet har ökat, eftersom det ekonomiska läget försämrats, enligt Aftonbladet.

– Vi återkommer till frågan om sänkt amorteringskrav.

Börsen reagerade inledningsvis positivt på räntebeskedet, som var det väntade – och steg svagt.

Inte bara ett svenskt problem

Viktigt i sammanhanget är också att läget nu inte är en svensk fråga. Inflationen som motiverar räntehöjningen är en globalt och såväl europeiska centralbanken ECB och amerikanska centralbanken Fed har höjt sina räntor.

Förutom energikrisen med dyra el- och gaspriser med koppling till kriget i Ukraina, handlar det om störningar i transporter och industriproduktionen – vilket pressar upp priserna. Här konstaterar Riksbanken att de ”obalanser” som varit mellan utbud och efterfrågan nu minskar, vilket talar för att inflationen också minskar. Det i sin tur skulle betyda ett minskat behov av räntehöjningar.

Det här är riksbankschefen Stefan Ingves sista räntebesked. Han har suttit i 17 år och efterträds vid årsskiftet av Erik Thedéen.

Bolånekostnaden kan öka med flera tusen per månad

Riksbankens styrränta sätter ränteläget i den svenska ekonomin, då den avgör vad bankerna i Sverige får betala för korta lån sinsemellan. En tumregel är att rörliga räntor på hushållens bolån ligger omkring 1,5 procentenheter högre än Riksbankens styrränta, enligt det statliga bolåneinstitutet SBAB.

När styrräntan höjs följer normalt de rörliga boräntorna med uppåt. Skulle räntemarknadens prissättning peka rätt och styrräntan höjas till 3,25 procent under våren 2023 kan man alltså räkna med en rörlig bolåneränta på någonstans kring 4,75 procent. Det kan jämföras med snitträntor på rörliga bolån på drygt 3 procent i dag.

För ett bolån med rörlig ränta på tre miljoner kronor skulle detta innebära att räntekostnaden lyfter från cirka 90 000 till cirka 140 000 kronor per år. Efter ränteavdrag skulle detta ge en ökning av bolånekostnaden på omkring 3 000 kronor per månad – från 5 200 kronor per månad till cirka 8 200 kronor per månad.

Boränteläget avgörs i slutändan av bankernas faktiska finansieringskostnader och nivån kan också till följd av rabattsystem och låntagarnas kreditvärdighet variera mycket mellan olika kunder – även i samma bank.

(TT)