Ansvaret för drogproblematik ska flyttas från rättsväsendet till sjukvården och det ska inte längre vara straffbart att bära eller ha mindre mängder narkotika i blodet. Rusreformen som i dag läggs fram av regeringspartierna Høyre, Venstre och Kristelig Folkeparti är, om den röstas igenom, en radikal förändring av landets restriktiva narkotikapolitik.
Med Portugal som förebild
Regeringen har vid flera tillfällen lyft Portugal som ett positivt exempel. Där avkriminaliserades eget bruk redan 2001 men droger, langning och smuggling är fortfarande olagligt.
Den portugisiska modellen innebär också att personer som påträffas med en mindre mängd narkotika på sig eller i blodet ska skickas på ett obligatoriskt samtal med en ”avrådningsnämnd” där läkare, advokat och socialarbetare ingår.
– Om någon har problem med sin droganvändning upptäcks detta ofta under samtalet, sa regeringens hälsominister Bent Høie (H) i en intervju med SVT.
Splittrat storting
Regeringen lägger alltså fram sitt förslag till Rusreform under fredagen men meningarna om en förändrad norsk narkotikapolitik går isär. Bland annat Senterpartiet är starkt kritiska.
– Det är en present till gängen, säger Trygve Slagsvold Vedum, Senterpartiets partiledare till VG.
En avkriminalisering skulle, enligt Senterpartiet, göra det lättare för de kriminella gängen att rekrytera säljare och leda till ökat missbruk i befolkningen.
– Vi menar att det är nog med droganvändning i Norge med alkohol, så vi behöver inte ännu mer droger, säger han till VG.
Mängden narkotika som föreslås vara tillåtet att bära är bland annat fem gram kokain, heroin, amfetamin, tre bitar LSD, ett gram MDMA och 15 gram cannabis.
– Det är ju helt vilt, säger Senterpartisten Jan Bøhler till VG.
Ska förhandlas
Det norska stortinget kommer nu att debattera förslaget. Regeringens mål är att förändringen ska klubbas igenom innan valet i september men huruvida Rusreformen får majoritet i Stortinget återstår alltså att se.
