Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Larmcentralens chef: "Politikernas förväntningar orimliga"

Trots stora kostnadsökningar klarar inte Sjukvårdens larmcentral sitt uppdrag. Nu reagerar larmcentralens chef på politikernas förväntningar.
– Det är inte möjligt att uppnå det resultatet med de resurser och den budget vi har fått, säger Ann-Louise Andersson.

GP har granskat hur Sjukvårdens larmcentral klarar av sitt uppdrag och hur människor råkat illa ut när de ringer 112. Vi har bland annat avslöjat att mindre än hälften av samtalen besvaras i tid och att det i sommar vid flera tillfällen endast har varit en sjuksköterska på plats för att besvara samtal för hela Västra Götaland. Ann-Louise Andersson, verksamhetschef för Sjukvårdens larmcentral säger till GP att politikernas förväntningar inte har varit rimliga.

– Med det uppdrag och det mål som man har satt så kan jag väl tycka att det inte känns riktigt rimligt. Det är inte möjligt att uppnå det resultatet med de resurser och den budget vi har fått. Och de förutsättningarna vi har fått.

Hur mycket kommer det här att kosta totalt?

– I år räknar vi med att gå sex och en halv miljoner kronor back i vår budget. Då har vi ändå inte anställt alla de sjuksköterskor som vi skulle behöva. Vi har heller inte arbetsstationer till alla, utan vi måste saxa så mycket vi någonsin kan tyvärr för att få plats helt enkelt.

Kostnaderna för larmhanteringen i Västra Götaland har redan fyrfaldigats jämfört med för tre år sedan och kostnaderna för larmcentralen har nästan trefaldigats från prognosen.

LÄS MER: Notan för regionens misslyckande: Miljonböter varje månad

Vid flera tillfällen har underlaget för beslut som fattats om Sjukvårdens larmcentral varit felaktigt, missvisande eller otillräckligt. De ursprungliga kostnadskalkylerna missade en tredjedel av samtalen och regionens revision har kritiserat beredningen av beslutet att starta larmcentralen. Tidsgränsen för att besvara samtalen som är bestämd i avtal är 30 sekunder. För alla samtal som besvaras senare måste Sjukvårdens larmcentral böta till SOS Alarm – något som kostat skattebetalarna miljonbelopp varje månad sedan april. Det finns ingen evidens alls för att det ska gå att genomföra, enligt Ann-Louise Andersson.

Jonas Andersson (L), ordförande för Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillbakavisar kritiken, bland annat med hänvisning just till att man gått med på kraftigt ökade kostnader.

– Att säga att vi från Hälso- och sjukvårdens sida inte har gett förutsättningar för att klara det här uppdraget, känner jag är grovt felaktigt.

Men hur förberedda har ni politiker egentligen varit när ni fattade beslut om detta?

– Otroligt förberedda, det finns nog ingen fråga som har varit mer genomtröskad de senaste fem- sex åren, säger Jonas Andersson.

– Jag vill inte skylla ifrån mig, men det är rimligt att de underlagen vi får är korrekta och då fattar vi beslut utifrån de underlagen och väljer en inriktning.

Men är det inte i slutändan ert ansvar att se till att ni har rätt underlag när ni fattar beslut?

– Ja, det är klart att det är vårt ansvar och upptäcker vi det senare då får man ju hantera den frågan i det perspektivet.

LÄS MER: Tjänstemännen ville skrota sjukvårdens larmcentral – politikerna gick vidare ändå

LÄS MER: Edith trodde hon skulle dö – 112-sköterska lade på luren

LÄS MER: Här har Sjukvårdens larmcentral gjort felbedömningar