Ratinginstitutet S&P:s sänkta kreditbetyg för Kina var politiskt känsligt då det kom i september, bara några veckor före Kinas 19:e partikongress som börjar på onsdag.
"Felbeslut", var Kinas finansdepartements fördömande svar.
IMF vill se krafttag
Enligt Kinas regering kan man inte använda modeller utvecklade för mogna ekonomier i västvärlden för att analysera tillväxtlandet Kinas bank-baserade kreditsystem.
Men ratinginstituten är långt ifrån ensamma om att känna oro.
"Den stora frågan är snarare när än om lånebubblan spricker", skrev den tyska storbanken Deutsche Banks analytiker i en rapport om Kinas ekonomi som kom för några veckor sedan.
Internationella valutafonden (IMF) har i flera år också efterlyst krafttag mot Kinas kredittillväxt och centralbankernas samarbetsorganisation BIS i Basel har varnat för att utvecklingen skapar en risk för en internationell bankkris.
Kinas skuldberg, exklusive finanssektorn, beräknas uppgå till 300 procent av Kinas BNP 2022, enligt IMF. Det kan jämföras med 242 procent av BNP i fjol.
President Xi Jinping tog över med reformlöften för fem år sedan. Det har hittills gått trögt på den fronten, men det kan börja röra på sig i höst.
Trump till Peking
Partikongressen som nu samlas ska bland annat diskutera prioritetsordningen bland nya projekt och reformer, inom ramarna för den femårsplan för 2016–2020 som spikades av en rekordmajoritet i Kinas folkkongress i fjol. Kongressen hålls dessutom bara några veckor innan USA:s president Donald Trump väntas till Peking, vilket gör frågan om fortsatta reformer på valutamarknaden högaktuell.
En pådrivande reformist i Kinas ledning är centralbankschefen Zhou Xiaochuan, som vill avskaffa kapitalkontroller och öppna upp för mer frihandel. Syftet är enligt Zhou att snabba på omställningen till en ekonomi som drivs av inhemsk konsumtion och mer tjänsteproduktion i stället för investeringar och en varuproduktion med inriktning på export.
Kinas ekonomi, världens näst största på 11200 miljarder dollar i fjol, präglas samtidigt av problem som växande inkomstklyftor, omfattande föroreningar, ineffektiva statskontrollerade företag och en svag inhemsk konsumtion.
Tillväxten har sedan finanskrisen 2008 halverats och landade i fjol på 6,7 procent, den lägsta nivån sedan början av 1990-talet. Men målet att fördubbla ekonomins storlek på tio år till 2020 väntas bekräftas av kongressen i veckan. Det innebär att Kinas regering och centralbank fortsätter sikta på en tillväxt på drygt 6 procent de närmaste åren, vilket i sin tur kan kräva en fortsatt expansiv kreditgivning.
Om planen håller är förstaplatsen i världsekonomin, räknat i bruttonationalprodukt (BNP), Kinas om 10–15 år.
Källor: Nordea, Reuters, Världsbanken