Han rånmördade sin egen kusin

Alexander Persson kom aldrig till Amerika. Dagen innan hans resa mot det nya landet blev han brutalt mördad av sin kusin vid Mörtetjärnet i Bullaren. Med författaren Jan Nilsson gräver vi ner oss i ett av norra Bohusläns värsta mordfall.

ANNONS
|

Året är 1865. Alexander Persson från Sögård, som ligger vid nordöstra stranden av Bullaresjön, är precis som många andra svenskar vid den här tiden på väg att emigrera. Destinationen är Amerika. Men han kommer aldrig iväg. Samma dag han ska resa ifrån sin hembygd, den 20 april 1865, hittas hans livlösa kropp vid Mörte­tjärnet i Ejgde i Bullaren.

Hans kusin Anders Trulsson grips och döms sedan till döden för det bestialiska mordet – som än i dag lever kvar i bygdens kollektiva minne.

– Man hörde folk prataom detta mord. Men så fick man olika versioner. Jag tänkte att här måste man kunna gå tillbaka till källan och se vad som faktiskt har hänt, säger författaren Jan Nilsson.

ANNONS

Det är kanske det mord man pratar mest om häruppe.

Jan Nilsson är före detta polis iStrömstad, Uddevalla och Göteborg.

De senaste åren är det däremot historiska brottsfall som tagit upp hans tid. Inne i skrivar­stugan bredvid villan i Bullaren har han grävt i brottsfall från Bottna i sydväst till Bullaren i nordöst. Det har också resulterat i en rad böcker. Hans bok Hemskheter i Bullaren – några utvalda brott begångna mellan 1850 och 1900, tar upp Ejgdemordet.

– Det är kanske det mord man pratar mest om häruppe. Det är också det som fick mig att börja skriva boken, säger han.


     Jan Nilssons bok 'Hemskheter i Bullaren' tar upp flera mord och andra brott i Bullarebygden mellan 1850 och 1900. Bild: Pontus Johansson.
Jan Nilssons bok 'Hemskheter i Bullaren' tar upp flera mord och andra brott i Bullarebygden mellan 1850 och 1900. Bild: Pontus Johansson.

Med hjälp av hans bok ochtillsammans med bokens digra källmaterial, som olika protokoll från domböcker han har sammanställt och transkriberat, samt hans kunskap i kriminalhistoria, djupdyker Strömstads Tidning denna gång ner i ett historiskt mord i Bullaren.

– Om man ser till hela händelseförloppet var det rätt mycket som hände från början till slut, säger Jan Nilsson.

Ett sista farväl innan resan till Amerika

Den 18 april 1865 går den då snart 24-årige Alexander Persson till sin far och styvmor på Sögård där han växt upp, för att säga adjö. Om två dagar börjar resan från Strömstad, som sedan etappvis ska ta honom till Amerika.

Det är inte bara ett farväl. Han har ett arv efter sin mor som dog när han var i treårsåldern, som vore på sin plats nu när resan snart bär av.

ANNONS

Fadern som inte har pengarna liggande på Sögård ska nästföljande dag ta ett lån av en god vän och pengarnaska han ge Alexander kvällen den 19 april.


     Karta ur boken 'Hemskheter i Bullaren'. Här kan man följa historien och platserna som kusinerna befann sig innan mordet.
Karta ur boken 'Hemskheter i Bullaren'. Här kan man följa historien och platserna som kusinerna befann sig innan mordet.

Bara 600 meterfrån föräldrahemmet bor 20-årige Anders Trulsson, en god vän till Alexander, men också hans kusin på faderns sida.

De har kvällen den 18 april stämt träff i närbelägen smedja under morgondagen. Alexander behöver hjälp av sin kusin att fixa till smidesarbeten till sin Amerikakoffert.

Sagt och gjort. Smidesarbetena blir färdiga morgonen därpå. Till kvällens planer hör festligheter på auktionen i Hovsäter.Men slutdestination är Ejgde där Alexander bor hos sin syster.

I skymningen har de kommit fram till auktionen. Dit kommer också Alexanders far och ger honom pengar han lånat av sin vän om 86 riksdaler.

Alexander och hans kusin dansar ochdrickerbrännvin.

När natten övergår i morgonhar de överförfriskade männen – Alexander Persson, Anders Trulsson och Anders Persson (bror till Alexanders svåger, som också bor i Ejgde) – slagit följetill Ejgde från festligheterna i Hovsäter. På vägen hem har kusinerna hamnat i luven på varandra, enligt AndersPersson, men sedan lugnat ner sig.

Mordet på Alexander Persson

Morgonen den 20april börjar annars stilla. Alexander säger farväl till sin syster, ett tårfyllt adjö utan vetskap om de någonsin kommer att få se varandra igen. Kusinen Anders Trulsson, som har stannat över natten, övertalar Alexander efter frukosten att följa honom som sällskap en bit på vägen hem till Sögård. Kanske som ett sista farväl innan resan.

ANNONS

Timmarna går och Alexander kommer aldrig tillbaka till Ejgde, trots att han snart ska resa ända till Amerika.


     Jan Nilsson i skrivarstugan i Bullaren. Han skrivit om flera hemska brott i Bullaren och det var mordet på Alexander Persson 1865 som fick honom att börja.
Jan Nilsson i skrivarstugan i Bullaren. Han skrivit om flera hemska brott i Bullaren och det var mordet på Alexander Persson 1865 som fick honom att börja.

Svågern ger sig ut för att leta efter honom, helt utan framgång. Oron sköljer genom grannskapet. Svågern ger sig ut igen. Det är då han får syn på Alexander Perssons mördade kropp liggandes i vattnet i Mörtetjärnet.

”Hans hufvud befanns förfärligt sönderkrossat. Uti fickorna fanns en klocka samt en portmonnai innehållande 80 öre i silver, men pengar samt deri förvarade penningar, hvilka Alexander på morgonen innehaft, återfunnos icke och woro ej heller den dödes hatt och träskor”, skriver Bullarens häradsrätt, som konstaterar att det saknades 375 riksdaler ur plån­boken, pengar som varken återfanns i kofferten eller någon annanstans.

W. A Ingelsson 25 april 1865, som obducerar kroppen, bekräftar att Alexander har blivit mördad.

”Efter hvad som således genom besigtningen och liköppningen blifvit ådagalagdt synes att Alexander Persson ljutit döden genom honom tillfogade yttrevåld, samt att det är högst sannolikt, att nämnda våld utöfvats medelst stenar försedda med skarpa kanter”, skriver han och undertecknar ”min edliga förpligtelse, så sant mig Gud hjelpe till lif och själ, bekräftas”.

Anders Trulsson grips för mord och rån

Allt tyder på att ett rån har föregått mordet. Hans kusin Anders Trulsson grips mot sitt nekande – men avslöjar delvis sig själv genom att fråga om polisen inte ska visitera honom efter pengar, trots att han varken fått någon information om att hans kusin mördats och rånats.

ANNONS

Snart därpå, den 4 maj 1865, häktas Anders Trulsson vid Uddevalla länsfängelse och sitter där till den 22 februari 1866. Utredningen är omfattande, mängder av vittnesutsagor samlas in.

Ju längre tiden går ju mer pekar det mot Anders Trulssons skuld.

Anders Persson, personen som fanns med den långa natten innan mordet ägde rum, berättar om ett replikskifte som utspelats mellan kusinerna på vägen hem:

"Vid ett tillfälleunder sist­nämnda vägsträckas tillrygga­läggande vände sig den tilltalade Alexander under yttrande: ”det wore värdt att lägga dig så du låge der”, hvartill Alexander genmälde: ”kanske wore det så godt, så wore det slut”. Detta den tilltalades yttrande förekom efter talet om penningarne och Persson kan icke erinra sig, om yttrande war en följd av föregående samtal eller ej.”, utdrag ur Bullarens häradsrätt.

Ett annat vittne berättar att Anders Trulsson tidigare suktat efter den mördades pengar. Den 9 april 1865 ska Anders berusad ha knackat på hemma hos vittnet och föreslagit att tillsammans stjäla Alexander Perssons pengar som han skulle ha vid sin resa till Amerika. Den nekande Trulsson avfärdade däremot båda vittnesutsagor som lögnaktiga.

Erkännandet: "fick en ond ingivelse"

Ett annat vittne är Johan Alfred Simmerström, från Leråker i Svarte­borg. Han arbetar med torv­mossar och inkallas för att stödja undersökningen av den tilltalades kläder. Fläckarna den tilltalade har på sin skjorta, och det är inte blod, ska enligt honom nämligen ha uppkommit efter ”neddoppning i myrvatten”. Och sambandet blirsolklart.

ANNONS

Han dömdes till döden med halshuggning.

Trulsson nekar länge. Men till sist brister det. Han förklarar ingående hur det hela gått till. Han erkänner också att pengarna ligger som grund för hans handlande och berättar att föreföll sig som om att någon tillviskat honom den onda ingivelsen:

”... bakifrån tillfogades Alexander ett så våldsamt slag å högra tinningen, att han föll till marken utan gifva något ljud ifrån sig; att då Alexander ännu rörde något på benen och ena armen, den till­tillade med tvenne bredvid ligg­ande större stenar, hvilka han skiftesvis upptog och begagnade, tilldelade den å wattenindränkta marken utrsträckta Alexander flera slag å nacken, näsan och vid sidan af hufvudet, till dess han upphörde att röra sig”, står det i protokollet: ”... då intet tecken till lif förmärktes hos Alexander öppnade han dennes väst, hvilken han visste wara densamma, hvarunder Alexander på morgonen gömt sina penningar...”

Anders Trulsson Dömdes den 8 januari 1866 av Kungl. Majt, Karl XV, till "livstidsstraffarbete samt för alltid vara medborgerligt förtroende förlustig" efter att ha blivit benådad från dödsstraff genom halshuggning av tidigare rättsliga instanser. Han dömdes för mord och rån. Offret var hans kusin Alexander Persson. Den 5 mars 1866 påbörjades hans straff och han sändes till Landskrona fängelse där han satt i elva års tid innanhan förflyttades till Warbergs fästning 1877 där han satt fängslad till 1881. Från Varberg förflyttades han för sista gången tillanstalten på Karlskronacentralfängelse dit han satt till han senare släpptes 1890. Det var den 2 juni 1890 som han frigavs efter kung Oscar II:s benådning. När Anders Trulsson frigavs hade han 3 090 kronor och 30 öre på fickan som han hade sparat ihop under åren på straffarbetet. Pengarnas värde skulle med konsumentprisindex motsvara närmare 200 000 kronor med dagens penningvärde.

ANNONS
Kungen benådar Anders Trulsson

Pengarna ska han placerat i en igentäppt flaska han slängt i tjärnet. Men flaskan hittas aldrig.

– Han erkänner till slut. Han dömdes till döden med halshuggning. På den tiden skulle alla dödsstraff även prövas av hovrätten och Konglig. Majt, säger Jan Nilsson.

Kungen, som vidden här tiden har sista ordet gällande avrättningar av brottsdömda, benådar Anders Trulsson. Straffet omvandlas till livstids straffarbete samt att Anders Trulsson ”mista lif till att warda medborgerligt förtroende för alltid förlustig”.

Han sänds till Landskrona fängelse 5 mars 1866. Och förflyttas 1877 till Warbergs fästning, innan han slutligen hamnar i Karlskrona 1881. Den 23 maj 1890 benådas den morddömde Anders Trulsson och slussas ut i Malmö, där han släpps fri efter 24 år i fångenskap.

Därefter är det som om han gått upp i rök, precis som de pengar man aldrig återfann efter mordet på Alexander Persson i Mörtetjärnet 1865.

ANNONS