Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Strömstads Tidning
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Gunilla Almered Olsson, professor i humanekologi vid Göteborgs universitet, bedömer att återuppbyggnaden av ekonomin efter den nuvarande tunga krisen, kan leda till fler jobb inom lantbruket och mindre industrier. Bild: Nicklas Elmrin
Gunilla Almered Olsson, professor i humanekologi vid Göteborgs universitet, bedömer att återuppbyggnaden av ekonomin efter den nuvarande tunga krisen, kan leda till fler jobb inom lantbruket och mindre industrier. Bild: Nicklas Elmrin

Gunilla Almered Olsson: ”Det kommer att behövas mer arbetskraft”

Återuppbyggnaden efter coronakrisen kan mycket väl gå hand i hand med en klimatomställning. Det menar Gunilla Almered Olsson, professor i humanekologi vid Göteborgs universitet. En utveckling som hon dessutom tror kan leda till fler arbetstillfällen i framtiden.

Trots pågående ekonomiska kris, med tusentals varsel och ökad arbetslöshet, ser Gunilla Almered Olsson en framtida möjlighet – även för arbetsmarknaden.

– Först och främst gäller det förstås att komma över nuvarande situation, den ska inte blandas i hop med det jag menar att vi ska sträva efter. Men mitt budskap är att eftersom vi alla upplever detta nu, ger det en möjlighet till insikt om samhällets sårbarhet. Globaliseringstron har fått sig en knäck. Det gäller alla typer av tillverkningar, både industriprodukter och mat, säger hon.

Allt fler röster höjs för att återinföra lager, få kontroll över leveranser och i större utsträckning flytta produktion och lager närmare tillverkningen eller konsumtionen.

– Det leder i sin tur till en återetablering av många små och medelstora tillverkningsindustrier, vilket ger nya arbetstillfällen. Återuppbyggnaden efter den svåra krisen kan mycket väl gå hand i hand med en omställning för klimatet och samtidigt ge arbetstillfällen. Det kommer att krävas pengar och nytänkande, och det kommer att ge sysselsättning – inte tvärt om. Vi kommer inte att förlora arbetskraft, det kommer tvärt om att behövas mer arbetskraft.

Hur kan Göteborg som industristad använda våra resurser i en sådan omställning?

– När det gäller oss här i Västsverige så har vi exempelvis fordonsindustrin. Det kan handla om en uppbyggnad av eldrivna fordon eller vätgasfordon. Detta är ingen teknik som ligger framför oss, den är väl beprövad men det finns mycket kvar att utveckla. Vi vet också att förnybara energikällor som sol och vind blir allt mer konkurrenskraftiga i förhållande till fossila källor. Det är helt klart att vi står inför en industriutveckling för solceller, vindkraftverk och bränsleceller för vätgas. Det ger också nya arbetstillfällen.

Vi står inför en kraftigt ökad arbetslöshet, handlar det om tillräckligt många nya arbetstillfällen?

– Det kommer inte att ske med en gång och det är ingen som kan veta det säkert. Men det finns ingen anledning att se att det är en dystopi vi står inför, tvärt om. Vi står inför enorma möjligheter. Sverige har goda förutsättningar när det gäller till exempel energiproduktion. Vi har en välutvecklad industri och ett bra forskningsläge. Vi skulle mycket väl kunna vara ett föredöme på detta området.

Gunilla Almered Olsson har särskilt intresserat sig för omställningen när det gäller matproduktion, en verksamhet som till stor del flyttat ut från Sverige. Samtidigt är lantbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring sektorer som redan i dag efterfrågar arbetskraft.

”Det kan finnas branscher eller företag som kommer att försvinna, men det betyder inte att arbetsplatserna försvinner. Det kan komma att krävas omskolning och lärande, men så har det alltid varit, bara sedan 1950-talet har vi lärt oss mycket nytt och förkastat mycket av det som fanns då.” säger professorn. Bild: Nicklas Elmrin
”Det kan finnas branscher eller företag som kommer att försvinna, men det betyder inte att arbetsplatserna försvinner. Det kan komma att krävas omskolning och lärande, men så har det alltid varit, bara sedan 1950-talet har vi lärt oss mycket nytt och förkastat mycket av det som fanns då.” säger professorn. Bild: Nicklas Elmrin

8 000 jobb i svenska lantbruket

I slutet av mars gick Lantbrukarnas riksförbund, LRF, ut och flaggade för att här finns jobb att ta för 8 000 permitterade svenskar. Flera förslag lämnades över till Tillväxtverket på hur fler ska få jobb i de gröna näringarna. ”Lantbruket har behovet och möjligheterna att hjälpa många som nu kastas ut i arbetslöshet” menade LRF:s vd Anna Karin Hatt.

Och fler arbetstillfällen kan komma att skapas, om vi ställer om till en mer lokalproducerad matproduktion, menar Gunilla Almered Olsson.

– Nästan hälften av all mat vi äter importerar vi långväga. Tidigare hade vi en 80-procentig grad av självförsörjning. När det gäller maten så handlar det om att flytta produktionen närmare konsumenterna. Där finns en enorm potential för arbetstillfällen. Det jordbruk vi har i dag i Sverige är i stor grad spannmålsproduktion för export, vilket kräver väldigt få arbetstillfällen. En produktion med hållbarhetsinriktning är i en annan skala och med helt andra metoder. Men det är inte frågan om små jordbruk, utan högkvalificerad matproduktion, bara inte extremt storskalig. Det är en typ av matproduktion som kräver både kunskaper, erfarenhet och ny teknik.

I dag är den typen av mat ganska mycket dyrare, kommer vi ha råd att äta så mycket mer lokalproducerat?

– Den importerade maten har varit relativt billig just därför att vi utnyttjat den fossila eran. Vi kan inte fortsätta med det. Den långtransporterade maten blir då dyrare och den lokalproducerade maten blir mer konkurrenskraftig. Att den importerade maten har varit billig betyder att någon annan betalat – det vill säga vi alla, genom att klimatet påverkas.

Vilka nya yrkeskategorier kan vi få se inom det här området?

– När det gäller matproduktion finns det flera olika kategorier – matproducenter, distribution och försäljning. Jag tror att logistik kan komma att bli väldigt viktigt, hur man parar ihop producenter och konsumenter på ett smart sätt. Vi kommer att ha ett stort behov av nytänkande och innovationer när det gäller distribution och försäljning om vi tänker oss en stor förändring där fler odlar närmare. Då behöver vi nya sätt att förmedla och sälja produkterna. Där finns en marknad.