Två dagar innan julafton fick Försäkringskassan uppdraget av regeringen att som ansvarig myndighet administrera utbetalningarna av elprisstödet till de svenska hushållen i södra delen av landet.
Samtidigt meddelades att pengarna förväntades nå hushållen under februari månad.
Nu kommer nya besked från Försäkringskassan.
Vissa hushåll får vänta längre än så.
När kommer pengarna?
– Det kan vi inte svara på exakt. Vi kommer återkomma så snart vi kan. Däremot kan vi säga det att våra planer är att en första utbetalning sker i slutet av februari, sedan kommer det ske successivt. Det kommer glida in i mars, säger Peter Haglind, som är it-chef på Försäkringskassan.
Får alla stöd samtidigt?
– Nej, vi kommer återkomma exakt hur det där kommer att se ut så snart vi kan. Det kommer ligga ganska koncentrerat, men alla kommer inte att få samma dag.
När du säger ganska koncentrerat, är det en vecka vi talar om?
– Jag vill inte gå in på om det är en vecka eller ett par veckor. Vi pratar inte månader, om det inte är så att det är problem med någon enskild betalning, men det ligger ganska koncentrerat där under ett antal veckor.
Vad är det som gör att stödet inte kan betalas ut direkt?
– Om man backar tillbaka och ger en historisk utblick över det här. Det åtagande som Försäkringskassan fick har ökat successivt. Det här är obanad terräng. Ingen har någonsin gjort den här typen av utbetalning tidigare.
Han tillägger:
– Tillbaka till november var tanken att vi skulle administrera själva betalflödet. I princip handlade det om att vi skulle få en fil med personnummer, kontonummer och summa, och sedan se till att den skulle hamna hos ett antal banker som skulle betala ut det här.
– Under december när vi beredde frågan växte den hela tiden. Så när förordningen beslutades den 22 december, två dagar innan julafton, blev det klart att vi snarare har ett helhetsåtagande.
”Vi ska naturligtvis följa lagar och förordningar”
Uppdraget har gått ut på att samla information från 134 olika elnätsbolag i elområde 3 och 4, vilket innefattar omkring 4,3 miljoner kunder. För att genomföra arbetet har myndigheten behövt bygga ett helt nytt system separerat från övriga system som Försäkringskassan använder.
– Det ska fattas ett formellt beslut och vi ska meddela det här beslutet, antingen brevledes digitalt eller via papper. Vi ska se till att betalfiler skickas till banker och vi ska ha ett system för att hantera returer och kompletteringar, säger Peter Haglind och fortsätter:
– Allt det här ska ske genom att vi naturligtvis följer lagar och förordningar. Även när det gäller bokföring, arkivering och gallring. Det här ska också gå snabbt, det ska vara enkelt och framför allt ska det vara rättssäkert. Pengarna ska betalas ut till dem som har rätt till dem och inte till några andra.
Vad återstår innan utbetalningarna kan påbörjas?
– Vi har kommit ganska långt. Bland annat är vi klara med inlämningstjänsten så att elnätsbolagen kan börja mata in information om kunderna och deras förbrukning. Den tjänsten öppnar vi 6 februari. Där är det viktigt att vi har säkra autentiseringsfunktioner på plats så att det bara är rätt person som kan mata in uppgifter.
– När det gäller övrigt stöd har vi kommit långt i utvecklingen. Det är inte så att allt är testat och klart. Vi har jobbat på väldigt bra, vill jag säga.
Oklart om stödet ska beskattas
Under tiden som Försäkringskassan arbetat med det första elstödet, kom nya besked från regeringen. Den 9 januari presenterades ytterligare ett stöd – denna gång till alla hushåll i hela Sverige.
Utöver det har även ett elstöd till företag annonserats.
Ska ni även stå för utbetalningarna av det nya elstödet till hushållen, samt det till företag?
– Vi har ännu inte fått något sådant uppdrag. Jag vill inte spekulera i om Försäkringskassan kommer få det också, säger Peter Haglind.
Räknas stödet som beskattningsbar inkomst?
– Bra fråga. Den kan jag inte svara på. Vi får återkomma med ett svar på det. Jag har inte kompetens att svara på det.
Att hantera stora utbetalningar till miljontals svenska bankkonton är inget nytt för Försäkringskassan. Inom socialförsäkringen betalar myndigheten ut 250 miljarder kronor årligen.
– Räknar man dessutom in övriga myndigheter som vi stöttar kan man dubbla den summan. En vanlig vardag pumpar vi ut ungefär två miljarder i det svenska systemet, säger Peter Haglind.
Vad finns det för risker?
– Kontouppgifter är en sådan sak. Det är väldigt stora belopp. Totalt talar man om 50 miljarder. Vi är fullt medvetna om att det här kommer tilldra sig verksamhet som inte har helt rent mjöl i påsen. Bedrägerier och annat.
– Självklart är vi medvetna om och jobbar med den typen av brottslighet som kan förknippas med det här. Exakt vilka kontroller vi gör går vi naturligtvis inte in på.
Finns det något som man som privatperson ska tänka på gällande utbetalningen?
– Det är viktigt att framhålla att den enskilde inte behöver göra något. Du behöver inte ansöka om att få det här. Du ska absolut inte heller lämna ut några kontouppgifter själv. Om man anmodas att göra det ska man vara väldigt vaksam. Då finns det risk att det finns individer som försöker sig på någon form av bedrägeri kopplat till det. Det vill vi vara väldigt tydliga med.
