Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Krisläge. I slutet av juni fick två rum på Näl:s förlossningsavdelning stänga.

”Finns sällan några snabba åtgärder”

Sommaren på Näl:s förlossnings­avdelning har präglats av barnmorskebrist och oron för en fortsatt hög arbetsbörda. – Det finns sällan några snabba åtgärder, säger Jonas Andersson (L), ordförande i Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsstyrelse.

Samtidigt som antalet bebisar som fötts på Näl har slagit rekord under sommaren har arbetsbelastningen för personalen varit hög. Det har inneburit mycket övertidsarbete och i slutet av juni fick två rum på avdelningen stängas.

– Jag har inte fått några enskilda rapporter från Näl, men jag vet att sommaren har varit ansträngd på förlossningsavdelningar på många håll i regionen, säger Jonas Andersson (L).

På grund av kapacitetsbrist stoppade Östfolds sjukhus i Norge nyligen svenska kvinnor att resa dit för att föda, vilket sjukhuset har rätt att göra enligt avtalet med Västra Götalandsregionen. Mellan 60 och 100 patienter hänvisades istället till Näl.

Hade man kunnat vara mer förutseende och göra en annan överenskommelse när sjukhuset byggdes?

– Det är möjligt, men samtidigt förstår jag deras prioritering. De har ett uppdrag främst för sina invånare, säger Andersson (L).

Förlossningsavdelningens chef har uttryckt en oro inför hur personalens arbetsbörda kommer se ut i höst. Några politiska lösningar verkar dröja men enligt Andersson (L) är det inte omöjligt att ersättningen till Näl höjs framöver.

– Till skillnad från övrig vård har vi inom förlossningsvården en ordning som innebär att ersättningen anpassas efter antalet förlossningar. Det pågår diskussioner mellan NU-sjukvården och Norra hälso- och sjukvårdsnämnden om ersättningar och uppdrag, säger Andersson (L).

Om personalen upplever hög påfrestning, hur länge har ni råd att vänta med att sätta in åtgärder?

– Snabba åtgärder finns tyvärr sällan, även om vi slänger upp pengar. Det som behövs finns inte alltid tillgängligt, säger han.

Är bristen på personal det största problemet?

– Så har jag uppfattat det. De har rätt till en schysst arbetsmiljö och rimliga arbetsvillkor. De frågorna jobbar vi med i våra personalutskott, säger Andersson (L).

Förra året beslutade riksdagen att satsa 720 miljoner kronor under 2015–2016 för att förbättra förlossningsvården. Av dessa gick 63,7 miljoner kronor till Västra Götalandsregionen. Först i april i år beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen hur pengarna skulle fördelas inom regionen och NU-sjukvården fick 10,8 miljoner kronor.

– Vi hamnade i ett läge där beslutet om pengarna kom lite sent. Det var inte någon riktigt bra ordning, och gjorde det svårt för sjukhusen att planera sin verksamhet, säger Andersson (L).

Hur medlen har använts inom regionen har inte utretts än. Enligt Andersson (L) räknar hälso- och sjukvårdsstyrelsen med att fatta motsvarande beslut för nästa år redan nu i höst.

Enligt den politiska oppositionen borde mer pengar avsättas för finansiering av sjukvården.

– Budgeten för regionen ser totalt väldigt positiv ut, samtidigt som trycket ökar i vården. Det rimmar med det vi sagt; att mer pengar borde ha fördelats till sjukvården. I dag är den underfinansierad, säger hälso- och sjukvårdsstyrelsens vice ordförande Jim Aleberg (S).

– För att upprätthålla verksamheten krävs fler barnmorskor och annan kompetent personal.