Finlands ekonomi har sedan i fjol gått in i en tillväxtfas efter ett tiotal år av stagnation orsakade av finanskris, Nokias kollaps och den ekonomiska krisen i Ryssland. Arkivbild.
Finlands ekonomi har sedan i fjol gått in i en tillväxtfas efter ett tiotal år av stagnation orsakade av finanskris, Nokias kollaps och den ekonomiska krisen i Ryssland. Arkivbild.

Finland repar sig utan nytt Nokia

Finlands ekonomi håller på att repa sig efter tio års stagnation, trots att det saknas ett nytt Nokia. Landets löntagare har tagit en hård smäll för att bana väg för tillväxten.

ANNONS
|

Först var det finanskrisen, som raderade ut drygt 8 procent av Finlands BNP 2009. Sedan slog Apples Iphone och smarta lurar från Asien undan benen på nationalklenoden Nokia, vars mobiltelefonförsäljning rasade från drygt 120 miljoner lurar 2010 till knappt hälften 2012.

Åren av krympande finländsk BNP blev ännu fler när Ryssland gick in i sin djupa recession i spåren på kollapsen för oljepriset och sanktionerna efter annekteringen av Krim 2014.

Stagnerad löneutveckling

Först i fjol påbörjades en viss återhämtning. Och i år ser det ut som att tillväxten, med draghjälp från investeringar och export, lyfter till cirka 3 procent.

- Våra index visar att denna trend troligen håller i sig in i första kvartalet 2018, säger Jussi Mustonen, chefsekonom på Finlands näringsliv (EK).

ANNONS

Tillväxten hämtar bland annat kraft från flera års stagnerad löneutveckling, som stärkt Finlands konkurrenskraft.

- Det är extremt svårt att göra så kallade interna devalveringar, alltså sänka lönerna. Det har inte kunnat göras och det kommer troligen inte att ske. Men under 4-5 års tid har löneökningarna i Finland varit minimala. I år ligger de på noll, säger Mustonen.

Totalt sett innebär nollavtalet att lönekostnaderna sjunker i år

- Det har aldrig hänt förut, säger Mustonen.

Bra reklam för Finland

De lägre lönekostnaderna förklaras av att kostnader för pensioner och vissa sociala försäkringar har flyttats från arbetsgivarna till löntagarna, som i kompensation får göra skatteavdrag.

I tillväxtens kölvatten lyfter både sysselsättning och produktivitet. Men något nytt draglok som fyller tomrummet efter Nokia, som en gång i tiden stod för 4 procent av Finlands BNP, syns inte till.

Storbanken Nordeas flytt av huvudkontoret till Helsingfors ses som bra reklam, men antas inte ge särskilt många nya jobb. Och det finns förstås en hel del framgångsrika finländska entreprenörer, enligt Mustonen. Bland annat pekar han på landets spelutvecklare.

ANNONS

- De är väldigt värdefulla och betalar mycket skatt, men sektorn sysselsätter totalt bara kanske 3000 personer, säger han.

Finlands varvsindustri går också starkt, med tyska Meyer Werft som ny storägare. Andra sektorer som det har vänt för är metall- och verkstadsindustrin samt biltillverkningen och pappersindustrin.

Stort reformbehov

Men reformbehovet är stort efter krisåren. Statsskulden har lyft över taket i EU:s stabilitetspakt på 60 procent av BNP och arbetslösheten har parkerat på en historiskt hög nivå över 8 procent. Till det kommer en åldrande befolkning.

Sverige klarade finanskrisen bättre än Finland tack vare den svenska ekonomins bredd och internationella exponering, enligt Mustonen.

- Till det ska läggas att Finland inte kan få upp konkurrenskraften med hjälp av devalveringar, en möjlighet som gick förlorad när vi gick med i EMU, säger han.

De nära banden till den ryska ekonomin är en annan faktor som särskiljer Finland. Sedan 2014 har i princip hälften av handeln med grannlandet i öster på cirka 15 miljarder euro per år gått upp i rök.

ANNONS

- Men det ser ut som om den ryska ekonomin är på väg att börja växa igen nu.

TT:s utsände, Helsingfors
Fakta: Investeringar och export lyfter ekonomin

Finlands tillväxt väntas öka till 3,3 procent i år och sjunka ned mot 2,7 procent 2018, enligt EU-kommissionen. Andra tunga prognosmakare ligger något lägre i sin prognos. IMF:s ekonomer räknar med en tillväxt på 2,8 procent i år och 2,3 procent nästa år. I fjol låg Finlands tillväxt på 1,9 procent efter fyra års krympande BNP.

Bakom årets tillväxtlyft ligger stärkt konkurrenskraft till följd av lägre lönekostnader samt ett investeringslyft i kombination med stabil inhemsk konsumtion och god utveckling för exportindustrin.

Arbetslösheten väntas sjunka från 8,6 procent i år till 8 procent 2019, enligt EU-kommissionen. Och statsskulden, som toppade på nästan 64 procent av BNP 2015 beräknas till 2019 ha sjunkit ned till strax under 62 procent.

En annan utmaning som tornar upp sig är Finlands åldrande befolkning. Enligt Internationella valutafonden (IMF) innebär den minskade arbetskraften i landet att tillväxtpotentialen på lång sikt inte kan bli mer än drygt en procent.

Källa: EU-kommissionen, Internationella valutafonden (IMF)

ANNONS